Just nu ligger Daniels fall under omprövning hos IVO (Inspektionen för vård och omsorg) Hur lång tid denna omprövning kommer ta vet man inte, men då IVO är nystartade så är jag övertygad om att den nya myndigheten har fullt upp med att fixa trixande telefoner och annat som brukar krångla när staten möblerar om. Dessutom har ju redan myndigheten visat att snacket om att det kommer bli bättre skydd med nya myndigheten inte stämmer med tanke på att handläggningstiden för nya ”fel i vården” fall nu ökat från 6 månader till 1 år.
Samtidigt tror jag inte att ärendet i sig prioriteras dels för att jag faktiskt inte tror att något kommer ändras i beslutet, och om det blir en ändring så kommer den i sin tur antagligen bara bli något symboliskt utan någon direkt egentlig mening.
Ändå är det viktigt att så här mitt i sommarvärmen påminna om hur viktig utredningen om Daniel är och hur mycket som faktiskt står på spel i den soppa som började den 6 juli 2012 när Daniel självvalt lade in sig på psyk i Umeå. En soppa som tyvärr inte är över än med tanke på den skandalösa internutredning och Socialstyrelsens tidigare ännu mer skandalösa utredning av fallet.
Egentligen är jag inte förtjust i att kalla det för ”Fallet Daniel”. Det gör allt så opersonligt på ett sätt, men samtidigt är det som hände Daniel och den efterföljande utredningen så viktigt så visst är det ett fall för framtiden.
För runt Daniels död, och framförallt det som ledde till hans död, så finns det så mycket som gick fel och där frågan hela tiden kan och ska ställas: Fick Daniel korrekt vård enligt de regler som finns och beaktade man dom problem som man själva i journalhandling efter journalhandling faktiskt skrev om?
Om någon mot förmodan inte läst om vad som hände Daniel rekommenderar jag Historien om Daniel där allt står med från att han lades in till tiden efter hans död.
Frågan du kanske då ställer dig är:
Är inte allt detta bara anmälarens, alltså jag, sätt att bråka för att anmälaren vägrar acceptera Daniels död och att en syndabock måste finnas?
Som svar på det svarar anmälaren, alltså jag, så här…
I juni lämnade Socialstyrelsen ut en rapport om tillståndet i den svenska psykvården. I den rapporten finns det mycket som Socialstyrelsen inte är nöjd med. Bland annat pekar man på den bristfälliga dokumentationen som finns på landets sjukhus och vårdcentraler.
Som jag redan skrivit om tidigare, här, så blir det nästan skrattretande att samma myndighet nu skriver så i en rapport när man nästan samtidigt godkänt NUS utredning i fallet Daniel. För i fallet Daniel är just dokumentationen ett stort skämt.
Jämför man den internutredning som NUS gjorde med journalerna så kan man lätt tro att det är en annan Daniel man utrett. För vissa saker är så lösryckta ur sitt sammanhang så inte ens den som skrivit utredningen kan tro på det som står full ut, medan andra saker helt saknar grund i journalerna, och i Daniels fall liksom i alla andra fall av samma sort och egentligen allt som rör sjukvård, så är just journalerna det viktigaste som finns.
Det är i journalerna som man ska kunna utläsa vårdplanering, händelser och medicinering. Det är just dom som ska kunna berätta hur allt gått till och hur man gått till väga. Jämför man psyks beskrivning och framförallt det rent skandalösa pappret med kompletterande uppgifter så är det under all kritik hur detta kunde godkänts.
Det är så märkligt att läsa att Daniel fick ”Psykosocial träning” under hans vistelse på psyk när det inte finns en enda rad dokumenterad om detta.
På samma sätt är det märkligt att läsa att Daniel var väl bevandrad med sin ADHD när det enda som man kan läsa i journalerna är att Daniel efterfrågade stöd och hjälp om sin ADHD.
Det blir dessutom rent konstigt när man kan läsa att Daniel EFTER sin död får en massa diagnoser på sig som det inte gjorts utredningar på och som det heller inte går att finna något om i journalerna. Att flertalet olika läkare har sin syn på Daniel gör det inte till en fulländad utredning utan det gör det mer till en psykklinik där varje läkare är fullständigt ointresserad av vad kollegorna gjort dagen innan.
Det som mer än något annat gör cirkusen kring Daniels internutredning så märklig är utlåtandet att ”Daniel var missbrukade av legalt föreskrivna läkemedel”
Detta är på flera sätt ett utlåtande som bara det borde räckt för att såga Internutredningen kring Daniel utmed fotknölarna, och samtidigt borde det utlåtandet räckt till att Socialstyrelsen mycket skarpt kritiserade hur kliniken utredde händelserna kring Daniel, men allt mer inser jag att jag verkar vara den som läst Daniels journaler.
För det står ingenstans i journalerna att Daniel hade problem med missbruk. Däremot står det att Daniel tidigare blivit behandlad för missbruk. Något Daniel var öppen med överallt inkl i riksradio.
Att Daniel under tiden han låg på psyk fick ett aktivt missbruk ingen finns det inget stöd att konstatera då det inte finns dokumenterat. För allt är mycket enkelt inom sjukvården: Står det inte i journalerna så har det inte hänt. Oavsett vad vi såg, vad andra såg eller vad som sägs i efterhand så är det journalerna som ska spegla händelser och förlopp.
För att förstå allvaret i detta så jämför det med en polisutredning.
Skulle vi acceptera att polisen struntade i fakta och satt på sitt kontor och hittade på att ”Pelle begick brottet” utan att polisen hittat bevis för det? Skulle vi acceptera en rättegång där åklagaren lägger fram sina påståenden utan bevis? Nej självklart skulle vi inte det, och det samma ska ju självklart gälla här men det gör det inte. Socialstyrelsen har inte i någon form reagerat på de påhittade konstateranden som psyk gör. Det är på alla sätt bedrövligt hur Socialstyrelsen agerat i utredningen kring Daniel.
Men låt oss vända på allt under en stund. Låt oss säga att läkaren har rätt. Daniel var missbrukare av legalt föreskrivna läkemedel.
Låt oss då titta på Daniels medicinlista…
Metropolol 25 mg 2 x 1
Naproxen 250 mg, vid behov
Lyrica 50 mg 1 x 2
Lyrica 150 mg 1 x 3
Xanor depot 0.5 mg 1 x 2
Stilnoct 10 mg, 2 x1
Heminevrin 300 mg 1 x 2
Concerta 54 mg 1 x2
Detta var dagsdosen. Detta var vad Daniel skulle äta varje dag. Den 30 augusti valde vårdgivaren dessutom att skriva ut allt detta för en månad på en gång förutom Lyrican som man satte på var 25 dag. Detta till en patient som hade dokumenterade problem med impulserna och som flera gånger enligt dom journaler som fanns bland annat just på grund av sina impulsproblem tagit för mycket mediciner. Psyk menar själva att Daniel var missbrukare, och då en missbrukare med impulsproblem och det är alltså OK att skriva ut så här enorma mängder läkemedel till en sådan?
Ja, Socialstyrelsen tyckte alltså att det var helt ok. Det är faktiskt så OK så att Socialstyrelsen till och med tar bort sitt första ifrågasättande och gör om det till ingenting. Man godkänner alltså denna så kallade behandling och man anser att det är rätt att göra så. Detta är alltså ok att en klinik gör så samtidigt som man på patientens läkarintyg skriver att hans impulsproblem tillsammans med ångest kan leda till självskador.
Fortsätter man sedan att granska psyks skandalösa internutredning kan man ju också ifrågasätta hur det kommer sig att den läkare som träffade Daniel mer än någon annan läkare, och som dessutom framför mig erkände att de missbedömt Daniels impulsproblem inte finns med i internutredningen. Han har varit ”behjälplig” står det men med vad står inte.
Samtidigt finns också diskussionen i vad som är ett självmord med i de här fallet. Blixtfort gjordes det klart att Daniel begått självmord. Jag, och andra, köpte inte det.
Idag är alla överens om i alla fall den saken att Daniel inte tog sitt liv med vilje. Det menar både vårdgivare, jag och Socialstyrelsen/IVO.
Det gör samtidigt också saken ännu värre för det gör Daniels död ännu mera onödig och fruktansvärd. Han ville inte dö men den så kallade ”vård” han fick ledde honom rakt in i döden.
Det är detta, och så mycket mer, saken handlar om. Det handlar om lögner och att ta sitt ansvar. Det handlar inte om hämnd utan om framtiden. För om det var ok att ”ta hand” om Daniel på detta sätt kommer ju andra drabbas, och jag vill inte se fler fall som Daniels.
Det Daniel kan bidra med in i framtiden på grund av sin tragiska död är just en bättre framtid, och det är just det allt handlar om.
Därför kommer jag inte ge mig. Det var psyks ignorans, deras sanslöst dåliga planering för semestertider, deras slarv och deras ovilja att se Daniel för vilken person han var som ledde till hans död. Hade man tagit hans problematik på allvar hade saker slutat annorlunda, och hade Daniel fått den hjälp han själv efterfrågade så kanske han fått den grund av så hårt försökte bygga åt sig.
Istället slutade allt den 12 september i en lägenhet full med medicinförpackningar.
Mediciner utskrivna av en vårdgivare som efter Daniels död visat sig sakna fullständig moral och hjärta. En vårdgivare som desperat gjort vad den kan för att slippa säga orden ”Vi gjorde fel”. En vårdgivare som ljuger, diktar ihop saker som inte stämmer och som efter Daniels död antagligen trodde att ”Det här ebbar ut så småningom”.
Men jag lovar er vårdgivare och ni kära läsare…
Helvetet kommer frysa till is innan jag ger mig.
Daniel ska få rätt.
/Walentine Andersson
P.S Detta skriver IVO på sin hemsida…
Vårt mål är att förbättra patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Vi riktar kritik mot berörd vårdcentral, sjukhus, tandläkarmottagning, äldreboende eller mot hälso- och sjukvårdspersonal i de fall vi i utredningen funnit brister i patientsäkerheten. Dessutom kan vi ställa krav på att vårdgivaren vidtar åtgärder för att liknande händelser inte ska ske igen. Om vi bedömer att någon hälso- och sjukvårdspersonal visat sig klart olämplig i sitt yrke, gör vi en särskild utredning om det. Den utredningen kan bland annat leda till att vi ansöker om att återkalla personalens legitimation till Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd (HSAN)
Jag hoppas någon på IVO läst sina egna mål. Känns som att det vore en bra grej för er att göra.
Ni har ögonen på er och jag lovar att gör ni bort er anmäls ni till Justitieombudsmannen. D.s
