Detta brev publiceras öppet på Till Daniel och skickas samtidigt till klinikchefen för psykiatriska kliniken vid NUS, områdeschefen för medicin vid NUS, sjukhuschefer vid NUS, och de politiska partierna som är representerande vid Västerbottens Läns landsting
Hej
Den 6 augusti i år publicerade Västerbottens-Kuriren en artikel om ”Erik” som avled på grund av en överdos. Mannen i artikeln anklagade Psykiatriska Kliniken vid NUS som ansvariga för ”Eriks” död och menade att genom psyks enorma förskrivningar av läkemedel på en och samma gång så utsatte dom ”Erik” för livsfara då han inte var i stånd till att sköta sina mediciner själv. Jag är den mannen som menar det, och ”Erik” är han som jag sedan den 12 september förra året slagits för och kommer fortsätta slåss för i all evighet.
I artikeln i VK förklarar du att du inte kan uttala dig om enskilda ärenden, ett bra sätt att komma undan på och som ju används av chefer över hela landet varje gång en liknande händelse sker, men ändå lyckas du i ditt svara exakt hur och vad du anser, och du verkar ju inte anse att några fel begåtts, och att säga att ni avvaktar IVO’s (Inspektionen för vård och omsorg) är rent barnsligt för som ansvarig chef borde du dessutom veta om att ”Eriks” fall delvis redan är offentlig med tanke på både den Lex Maria anmälan som gjordes och den anmälan jag skickade in. Att du sedan avslutar med att säga att:
”Sedan kan händelser inträffa som vi inte kunde förutse så att patientens mående försämras plötsligt och av någon anledning plötsligt tappar kontrollen”
gör ju att du också försöker ge sken av att något hände med ”Erik”, som vi från och med nu kallar för sitt riktiga namn Daniel, och som inte stod i artikeln.
Om du läst journalerna, vilket jag får utgå ifrån att du gjort med tanke på att du skrivit under brev till Socialstyrelsen som skickats från psykkliniken, så vet du lika väl som jag att inget med Daniels psykiska hälsa förändrats natten han skrevs ut och som han inte uppvisat problem med dagarna innan. Om du läst journalerna så borde du liksom alla andra som läst kurs A i psykiatri inse att Daniel var i ett mycket dåligt psykiskt skick
denna tidpunkt, oavsett om det fanns en suicidalrisk eller inte.
På samma sätt borde du kunna ha läst att samma läkare, en av dina läkare, som den 10 september skriver att ”Suicidrisk finns utanför sjukhusområdet” ändå skriver Daniel ut mitt i natten 1 1/2 dygn efter sin kommentar i journalen trots att Daniel under kvällen betett sig allt annat än ”normalt”.
Du borde också ha reagerat över att dina läkare fullständigt saknar all form av samarbete och det som sker på en måndag kan helt och hållas ändras till tisdag när en annan läkare tar över.
Ändå försökte ni i era skrivelser till Socialstyrelsen att få allt att verka som att psyk står helt utan skuld, och ditt agerande som ansvarig chef är på alla sätt fullständigt förkastligt och är ett stort hån mot Daniel, oss hans anhöriga, men också mot så många andra
patienter.
Saken är den att du är chef över en psykklinik i djup kaos. Ryktena som flödar ut över Umeås gator om ”din” klinik är groteska att höra på, och visst ska man inte lyssna på rykten, men sanningen är den att Daniel inte var den ende patienten som under en kort period avled och som stod i direkt vård under kliniken. Ser man tillbaka på året 2012 så finner man 10 stycken Lex Maria fall på NUS egna hemsida där alla fall handlar om patienter som tagit sina liv. 10 stycken!
Borde det inte få någon på NUS att reagera? Uppenbart inte. Det är också så lätt för er att skrika självmord eller skriva, ”tog sitt liv”, för det ställer erat eget ansvar lite vid sidan om men med Daniels fall finns det absolut ingenting som talar för att hans död var något han valde. Däremot finns det flera tecken som säger att om han fått en fungerande vård, en respektfull behandling och om han tagits på allvar så hade han levt idag. I den polisutredning som gjordes efter Daniels död behöver man knappast vara Sherlock Holmes för att se att Daniels död mer ska ses som en olycka än självmord. En olycka som hände på grund av en bärpåse utskrivna mediciner som kom från din klinik.
Det som är så otroligt med hela historien runt Daniel är hur hela din klinik på alla sätt gjort fullständigt allt för att dölja det faktum att ni gjorde enorma misslyckanden i vården kring honom. Att ni sedan bemöter den skarpa kritik jag framför i mina yttranden med fullständig tystnad och ignorans kanske har fungerat gentemot andra anhöriga som
anmält er men den kommer inte fungera med mig, det ska du och dina kollegor ha väldigt klart för er. Jag anser nämligen att ni är högst ansvariga för det öde som drabbade Daniel och jag kommer gå till botten med det här även om det så ska ta 20 år innan jag får rätt. För detta handlar inte längre enbart om en ung mans död. Det handlar också om en vårdgivare som fullständigt saknar förmåga att se sina egna misstag och det handlar om vilken framtid psykvården vid NUS ska ha.
I varje yttrande sedan vintern 2013 har jag ifrågasatt era egna yttranden och svar och jag har undrat var någonstans det står att Daniel fick psykosocial träning. Jag har ifrågasatt hur ni kan säga att Daniel var väl insatt i sin ADHD när man i journalerna kan läsa hur han ständigt frågar om hjälp med sin ADHD. Jag har också skarpt ifrågasatt de yttranden som inte ens stämmer med verkligheten när det gäller hur och när Daniel fick mediciner utskrivna. I ett av era yttranden om tiden före inläggningen på psyk så skriver ni att Daniel inte fick några mediciner utskrivna under tiden från början på juni fram till han lades in den 6 juli. Det stämmer inte för Daniel fick mediciner utskrivna den 19 juni och den 4 juli men inte ens när ni skriver direkta felaktigheter så bemödar ni er att svara eller för den delen ändra er. Det gör ju också att förtroendet för er går totalt i botten. Att ni fick med er tillsynsmyndigheten spelar absolut ingen roll för mig. Om Socialstyrelsen/IVO väljer att göra ett dåligt jobb är det deras huvudvärk. Faktum kvarstår fortfarande att det enda som kan berätta vad som hände är journalerna och dom har jag och dom berättar inte samma historia som den ni diktar upp.
Jag har dessutom från första stund påtalat att jag och Daniels syster ringde till kliniken och lämnade information som var viktig. För den handlade om både Daniels och andra patienters säkerhet, men det har ni heller inte brytt er om att svara på. Alla detta vet jag har skickats till er men din klinik har inte ens bemödat sig att svara på det. Det är en sådan enorm respektlöshet som uppvisats så det finns egentligen inga ord som passar in här om man vill undvika svordomar. Att ni ansvariga inte ens är intresserade över att det finns personal som struntar i viktig information som kan skada andra patienter är bara det tillräckligt för att båda Uppdrag Granskning, Kalla Fakta och P3 dokumentär borde göra en hel säsong om enbart psykkliniken vid NUS.
Jag har dessutom gång på gång påmint om den läkare jag själv träffade på möte den 7 oktober och hur denne läkare, som var den som träffade Daniel mest, helt utesluts i eran egna internutredning. Det är omskrivningar av verkligheten gång på gång. Ni själva har skrivit att han varit ”behjälplig” men uppenbart inte tillräckligt behjälplig så något om det kaos som rådde kring Daniels vårdtid läggs fram.
Tar man sedan ditt egna brev till Socialstyrelsen, daterat den 22 mars 2013, där din reflektion över beslut från Socialstyrelsen står med blir man ingenting annat än mörkrädd. Daniel har nu enbart blivit ett diarienummer och den kyla brevet uppvisar visar så tydligt att du och din klinik struntar fullständigt i att händelsen handlar om en död ung man som
bara fick bli 23 år gammal. För er handlar det enbart om att skydda er själva. Nu handlar det om att allt är konstigt när det gäller Lex Maria anmälan vs Min anmälan och hur den ena kan bli godkänd men inte den andre.
Samtidigt verkar alla nu vara rörande överens om att Daniels död inte var något valt självmord. Ändå har ni inte gjort något fel. Ändå verkar felet enbart då bli Daniels själv och det är då det blir så lätt att börja lyssna på dessa rykten…
Visste du om att det på skolor i Umeå varnas för börja arbeta på ”ettan”? Visste du om att patienter som tillhör psyk hellre sitter hemma med en fruktansvärd ångest istället för att åka till sjukhuset enbart för att de är livrädda för att bli inlagda på ”ettan”? Visste du om att patienter som rapporterat till personal på ”ettan” om att patienter sitter och delar mediciner med varandra fått svaret ”Det ska du inte bry dig om” från personal? Visste du om att patienter som varit oroliga för medpatienter som varit kraftigt påverkade av mediciner inne på ”ettan” och som gått omkring och vankat i korridorerna
och varit helt ”borta” fått samma svar när de försökt prata med personalen?
Antagligen känner du till en del av det här och jag är säker på att ni på klinikens och avdelningens APT möten och annat säkert tar upp allt som handlar om bemötande, dokumentation, uppföljning och så vidare, men sanningen är den att kliniken trots allt är en bedrövligt dåligt skött klinik och på din klinik har patienter som legat under vård avlidit, och ansvaret för hur vården fungerar på Psykiatriska Kliniken är i slutändan ansvariga chefers och där har ni ju alla misslyckats fundamentalt.
Psykiatriska Kliniken vid NUS är ingenting annat än ett stort skämt och jag råder dig därför till att avgå. Eller nej, som anhörig till en av era avlidna patienter så kräver jag att du avgår. Jag anser att du förverkat din rätt att få vara chef och det bästa som kunde hända verksamheten är att de får en ledare som vågar ta både läkare och personal i örat för något måste hända nu. Något måste hända så att det som hände Daniel och andra inte sker igen.
Att bedriva psykiatrisk vård är inte lätt. Att laga ett brutet ben är inte som att laga en bruten själ, och det är inte lätt alla gånger att finna en väg som fungerar när man arbetar med människor med psykisk ohälsa eller som är i kris. Trots det måste utgångsläget alltid vara att erbjuda den bästa hjälp och vård som det går att erbjuda och där har ju psykkliniken fullständigt brakat samman.
Daniel fick ingen fungerande vård utan istället blev det någon form av westernliknande tema på hela hans vårdtid där alla hade en egen agenda och ingen verkade ha läst journalerna om vad som sades på mötet innan och där Daniel till slut själv verkade få bestämma om hur och vilka mediciner han ”ville ha”. Han fick enormt med mediciner utskrivet men inte en enda gång ser man att en uppföljning gjorts.
Läser man hans journaler, vilket jag som sagt utgår från att du gjort, så ser man att det bara fanns en enda läkare som reagerade på att vårdtiden inte fungerande för Daniel och som gjorde någonting åt det, men henne kör man över i samma stund som hon går på semester. Fortsätter man läsa ser man kommentarer från läkare som fullständigt ignoreras. Det kan vara reaktioner på om Daniel hade för mycket Concerta till att han kanske stod på för mycket mediciner överlag, men ingen bryr sig. Det som står en dag verkar ha försvunnit dagen efter. Allt går att sammanfatta med det ord jag använde i min ursprungliga anmälan: KAOS!
Ändå gjorde ni inga fel enligt er själva. Ändå försöker din klinik gömma er bakom snack om att ni ska avvakta IVO´s beslut för att se om fel begåtts och ni kommer med den sanslösa förklaringen att ni iakttagit stor försiktighet. Låt mig då få ställa en fråga som direkt poppade upp i huvudet på mig när jag läste ditt svar i VK:
Kan du inte tänka själv?
ORDINATIONSLISTA 30 AUG 2012
Concerta 54mg 1 X 2
Lyrica 150mg 1 X 3
Lyrica 50mg 1 X 2
Xanor depot 0.5mg 1 X 2
Zolpidem 10 mg 2 X 1
Heminevrin 300mg 2 X 1
Metropolol 25 mg 2 X 1
Sobril 15 mg Vid Behov
Det där var Daniels sista medicinlista. Det var det han skulle äta varje dag. Detta är vad din klinik skriver ut åt en person med ADHD och impulsproblem, och för att plussa på eländet skriver man ut allt detta för en månad i taget.
Kan du som klinikchef verkligen mena att du måste få höra en tillsynsmyndighets åsikt om det där är ok? Menar du verkligen att ni har en noggrann kontroll innan ni förskrivning sker. Kanske kan du då förklara varför det inte någonstans står i hans journaler att man gjort en sådan kontroll? Nej det kan du inte för någon sådan gjordes inte. Det vet du lika väl som jag. Om det funnits borde det stått. Den enda gången som en läkare överhuvudtaget ens tar upp problemet med om Daniel sköter sin medicinering rätt eller inte är en läkare som skriver om det FÖRE han läggs in. Under tiden han tillhör ”ettan” är det ingen som bryr sig. Fri tillgång till mediciner, det är melodin som gäller under hans vårdtid.
Därför borde du reagerat på när jag gång på gång påtalade att den enorma förskrivning av tabletter som skedde den 30 aug nästan var helt slut när Daniel påträffades avliden den 12 september.
Ni såg Daniel som sagan om ”Vargen kommer”. Ni såg honom som någon som man inte tog på allvar, men till slut kom vargen och vargen tog Daniel ifrån oss. Det hade inte behövt bli så för om någon hade öppnat hans journaler hade ni gång på gång kunnat se att Daniel hade just problem med sina impulser. Om Daniel fått den hjälp han ville ha, om din klinik inte
dränkt honom i Benso, om din klinik bedrivit vård istället för någon sjuk form av legitimerad droghandel så hade han levt idag. Du har ju själv en anställd läkare som i sitt yttrande om Daniel skriver att Daniel var ”missbrukare av legalt föreskrivna droger”. Ni var medvetna om Daniels problem ändå ignoreras det.
Ni har dessutom också skrivit att hans ångestproblematik kunde bli farlig. I sjukintyget som skickades till försäkringskassan står det ”Nedsatt impulskontroll som i kombination med ångest ger risk för självskador”.
Det är det din klinik som skrivit dom orden, och redan den 6 augusti 2012 visade det sig vad som kunde ske med Daniel när hans ångest tog över, och ändå fortsätter din klink sin hejdlösa förskrivningshysteri.
Jag har inte varit ute efter att hänga någon. Min inställning har hela tiden varit att sanningen om Daniel måste komma fram så att det som hände honom inte kommer ske igen. Jag arbetar själv inom vård och omsorg och vet att genom felen kan vi bli bättre. Det är genom dom vi kan rätta till det som inte varit bra och göra framtiden bättre och säkrare. Jag tror inte heller att någon personal vid NUS gjorde något av allt som skedde medvetet för att skada Daniel, men för mycket gick fel och för mycket ignorans har visats från erat håll efteråt.
Om du som ansvarig chef och om din klinik haft något som helst intresse i att ta åt er av det som skett och kanske till och med lärt er något så hade i alla fall Daniels död inte varit fullständigt förgäves, men ert bemötande har varit ett sådan lågvattenmärke så det framkom ganska tidigt att ingen av er har något intresse av förbättringar. Eran internutredning är ett enda stort skämt där utgångsläget varit att inte hitta några fel.
Därför kräver jag att psykiatriska kliniken vid Norrlands Universitetssjukhus får en ny klinikchef. En chef som kan ta itu med det kaos som råder och har rått så länge.
Jag vill slutligen påpeka att eventuella svar från dig eller någon annan kommer att publiceras offentligt på www.tilldaniel.se så bespara dig/er den energin. Jag är inte intresserad längre av en diskussion med er. Ni har på alla sätt visat att Daniels död inte är något som någon på det sjukhuset sörjer över men jag lovar dig också att detta inte är över. Jag har redan en anmälan färdigskriven till Justitieombudsmannen och jag kommer fortsätta tills någon går ut och erkänner det som någon borde erkänts för ett år sedan snart: Att ni gjorde fel.
Ni kunde skött detta så mycket snyggare genom att erkänna att brister och felaktigheter skett. Istället valde ni att gömma er bakom en byråkratisk pajkastning utan dess like men denna gång har ni träffat på en person som inte ger sig. Ni är anställda av skattebetalarna, ni är anställda av de som bor i Västerbotten och de förtjänar att få veta vad som pågår på det stora sjukhuset på höjden ovanför Umeå. Det är deras rättighet att få veta det. På samma sätt som patienter borde ha rätten att få en korrekt vård.
För det handlar som sagt om framtiden. Daniel kommer inte tillbaka. Han får vi som älskade honom sörja i all evighet men så länge eran vård får fortsätta i samma stil riskerar andra att drabbas av samma öde, och när det gäller det måste allt göras för att förhindra det för ingen ska behöva gå igenom det helvete jag och Daniels familj fått göra det senaste året. Daniels död ska heller inte vara helt förgäves för han är värd sin upprättelse på alla sätt. Han valde att lägga in sig för att han ville komma på fötter och få ordning på sitt liv. Han bad om samtalskontakt och inte ens det kunde ni ordna till honom. Han ville starta om, börja om och skapa sig en bättre framtid. Benzon dödade den drömmen, liksom Benzon och Lyrican dödade honom.
För min personliga del handlar det också om att det var jag som ringde ambulansen den där dagen den 5 juli 2012 när Daniel blev inlagd. Jag ringde därför att jag trodde att han skulle få vård, inte att han skulle få en droska rakt in i dödens väntrum.
Detta är inte över
/Walentine Andersson
www.tilldaniel.se
För dig som vill veta mer om vad som hände med Daniel rekommenderas varmt DENNA LÄNK
Jag kan inte annat än att hålla med. Jag har själv bott i Umeå och det som händer på avdelningen är sådant som de allra flesta vet om. Jag tycker faktiskt att du borde göra en sak rätt och avgå. Man ska inte sitta och vara Chef om man inte kan bemöta och erkänna fel. Det vore väl bättre och erkänna felen och jobba för att ändra problemen istället för att sitta och gömma sig som en fågelunge.
Fy för ”Ettan”. Vill ni leva, så sök inte vård på NUS om ni mår dåligt. Det är bara ett tips.
Synd att informationen om ”Ettan” inte nått ut till fler. Hade besparat mig från ett trauma och att konstant bli påmind om min upplevelse där.
Dock är det samma fortfarande så dåligt än som när detta skrev. Dåligt bemötande. Ignorerad. En enhetschef som nekar till allt och försvarar sin personal utan att undersöka.
Enhetschefen har även fräckheten att lägga skulden på mig, jag som upprepat försökt ta kontakt och få hjälp.
Psykiatri vården på NUS är under all kritik. Jag mådde relativt dåligt när jag lades in där men var totalt förstörd då jag kom ut. Iproppad diverse preparat, ingen att prata med, personal som stänger in sig på kontoret.. oroliga själar som drogas ner och stängs in.. Ingen som ser människan för den den är. Endast förvaring och medicinering. Jag lider ännu av sviterna av den drogutlösta psykos jag fick av.alla mediciner där inne plus 15 kg övervikt på några få veckor. Jag är en av dem som lider av sviterna efter vistelsen på denna klinik. Och jag är en av dem som aldrig kommer sluta kämpa för att detta ska bli bättre! Detta kan inte fortgå. Något måste hända! Nu!