Till Daniel: Vilken dröm

dVaknade av en dröm, en sådan konstig dröm.
Drömde om att vi jobbade ihop. Det var natt och vi gick ett nattpass tillsammans. Allt var så verkligt. Kanske därför jag vaknade.
Vi gick nattrondan och var inne hos en tant, och var på väg till nästa tant som bor längst bort i korridoren. Vi gick hand i hand där i korridoren, du och jag. Sedan vaknade jag.

Var så ledsen när jag vaknade. Den där overklighetskänslan kom över mig igen. Den som kommer ibland och som emellanåt antagligen kommer komma så länge jag lever.
Kanske är det för att jag är extremt trött just nu, ja helt färdig faktiskt. Kanske är det för att kroppen min är sämre än på länge. Kanske är det just därför jag också just nu känner mig känsligare. Skit samma egentligen varför det känns som det känns.
Jag är ledsen helt enkelt men jag är också arg.
Jag är så trött på att vara arg Daniel, men ändå tror jag att jag börjar landa. Jag pratade med Helen igår och hon sade ”Jag skulle vilja spela in det här samtalet”
Det handlade om bekräftelse och hur man sökt den på fel vägar och av fel personer och inte sett dom man borde sett. Jag tror inte det gjorde så mycket att hon inte spelade in samtalet. Jag tror jag kommer ihåg, annars får hon påminna mig.

Allt mer känner jag att det jag skrev i går nog blir som jag skrev. Jag inte kommer upp i sommar om inte det blir något möte. Ingenting där är som det borde vara i alla fall så då går jag till min Danielplats här i stället. Det är ju inte så att jag inte har platser i Gbg som är ”våra” platser istället. Din grav är ändå för anonym anser jag. Nej, jag tycker inte om den ett dugg men struntsamma vad jag tycker. Vet du, om 122 dagar blir såld ska min nästa bok få titeln ”Närmast anhörig”

977464_10151472537873871_1681302147_oNej, för mig är stenen vid trädgårdsföreningen ”din” sten. Där satt du och mådde bra och var lycklig. För mig har den sedan du lämnade oss blivit Daniels sten. Dagen du satt där, kortet som togs, kvällen som följde. Ja allt det står för så enormt mycket i mitt hjärta. Där är ”min” Daniel.
Jag går förbi där ofta ska du veta. Pratar med dig, tänker på dig, minns dig. Det hugger till ibland, men för mig är det väl det närmaste en grav jag kan komma när jag vill, men också en minnesplats där man kan minnas det fina. Det som gjorde att min tuss var min tuss.

Tänk så det blev Daniel. Så jävla helvetes fel det blev på så många sätt. Så mycket fel det fortfarande är, och det finns också en hel del fel som jag inte vill skriva om här.
Eller jo, det vill jag, men gör det inte för tja…man ska ju inte göra det.

Vi hörs snart igen. Hostar just nu så det känns som att jag är på väg i rakertfart dit du är. Undra om dom har DVD spelare i himmeln. Då tar jag med mig Riket. Vi såg ju aldrig klart den serien. Vi har 1 avsnitt kvar! Jag har inte orkat se det sedan du lämnade mig.

Älskar dig, min Tuss
Älskar dig, in i evigheten

/Walentine

 

 

 

Till Daniel: Så ramlar femkronan ner

Du om någon vet ju hur jag är, eller hur min hjärna är.
Den slutar aldrig tänka. Även när jag inte tänker så tänker jag i alla fall.
Klockan är fem på morgonen och jag vaknade för en stund sedan av hostanfall och skit. Satte mig på balkongen lite för att rensa luftrören ett slag och satt bara där och försökte slappna av.
Då slog det mig….

I 11 månader har jag funderat emellanåt på vad som hände den 5 juli. Idag slog det mig bara så där.
Tack vare ett ord, ja eller ett namn: Body Shop.
Du besökte den butiken den 5 juli Daniel.  Jag kommer ihåg det för jag va med i telefonen då. Du hade rast och var där under timmarna du var ledig den dagen innan du skulle tillbaka och jobba kväll…

Fan också Tussen. Om du varit här nu hade jag slått dig med en hönökaka i skallen. Mest för att du var så dum ibland och löjligt stolt av dig.

Ibland ser jag min hjärna som en förbannelse men ibland är den bra att ha.
Ja, så va de.

Älskade du, din dumme tuss

Till Daniel: Ett år sedan bilden togs

20120608_153812Jag är riktigt jävla sjuk Tussen. Varje andetag känns som att någon sticker en spik rakt i bröstet på mig och emellanåt låter jag som en blandning av betjänten i Familjen Addams och en kille i målbrottet.
Har fått lite hjälp med att andas nu i 2 dagar, vilket känns bra. Får väl se hur detta går. Bryr mig ju ändå inte direkt.

Idag Tussen är det ett år sedan detta kort togs. Högst upp i Lisebergshjulet var vi. Den 8 juni 2012, en väldigt speciell dag. Det var ju då vi lekte barn på Universeum, åt smörgåsbord och skålade i äcklig skumpa, åkte Lisebergsbanan och det var då jag fick träffa Jennie och Kevin första gången.
Ja, den 8 juni var en speciell dag under en mycket speciell vecka. Hade någon sagt 6 dagar innan att vi skulle ses så snabbt hade jag inte trott på dom, men sen så blev det som det blev och så stod du här.
Kortet var ett i en hel serie. Två av dom finns på nätet. Ett av dom används på din minnessida på Facebook och visst är du fin på detta kort. Du var ju den finaste.
Detta kort har jag också förstorat och ramat in. Nadia ska få den tavlan när jag väl lyckas träffa henne igen. De lovade jag henne redan i vintras men tja, de e ju en bit emellan oss. Får väl se om man tar sig till Norrland i sommar. Tror inte det om jag ska va ärlig, och egentligen har jag inget där att göra om det inte är så att mötet som just nu ligger på is med tanke på omprövningen blir av. Vi får väl se…

Sedan på kvällen den 8 juni inledde i alla fall vår relation ett annat kapitel. Ett ganska stormigt kapitel men idag mer förståeligt än vad jag då förstod. Då fattade jag inte fullt ut hur du emellanåt plågade dig för att få bekräftelse och om jag vid köksbordet den kvällen vetat vad jag sedan skulle lära mig så hade så mycket sett annorlunda ut. Jag hade inte stannat hemma då den kvällen och då…ja då….

Den 8 juni var i alla fall en av de dagar jag bär med mig nära mitt hjärta.

Saknar dig, idag mer än på länge. Vet inte om jag ska vara glad eller ledsen för alla minnen. Just nu gör dom bara ont. Fast jag vill minnas allt med glädje, och det kommer kanske en dag då jag gör det. Nu ska jag lägga mig igen. Blir helt slut av att gå emellan rummen här.
De e skit med Walle just nu Daniel och vet du, de skrämmer mig inte ens.

Älskar dig, in i evigheten

/Walle

Till Daniel: En sån där natt igen

tumblr_ltmzktVboq1qli58jo1_500_largeKlockan är mycket och det är en sån där natt…
Just nu mår jag inte så bra alls. Har åkt på lunginflammation, och den är ganska tuff mot mig. Har fått prata med doktorer två dagar i rad nu. Mitt immunförsvar är ju inte direkt bra sen innan, och det märks allt mer.
Har fått mediciner men kan inte hjälpa det Daniel men jag vet inte om jag vill ta dom. Vad då för egentligen? Vad är det som jag ska bli frisk till? Ett fortsatt liv i ensamhet, förnedring, förbittring och förnekelse. Ett liv där jag inte trivs, och där jag inte har en aning om vad jag ska göra för att det ska bli bättre. Nu har jag ju chansen att slippa undan allt. Kanske är det nu jag ska ta den. Kanske är det nu jag ska göra det som jag faktiskt emellanåt funderat på i flera år.

Vi kanske ses snart, nånstans.
Jag kommer inte begravas i Norrland i alla fall. Jag har ändrat mig på den punkten. Det var väl ett infall eller nåt kanske.
Jag är pisstrött på Norrland just nu och de sista jag vill är att bli begravd i Skellefteå. Kylan i Västerbotten verkar ju finnas året om oavsett om solen skiner eller inte och den kylan verkar dessutom gå igenom märg och själ. Nu skiter jag i vart jag blir begravd. Jag skrev i min sista vilja ”Bränn skiten och spola ner det på dass”.
Det hade varit mysigt att ”bo” nära dig, men det finns väl telefoner i himmeln så vi hittar kanske varandra i alla fall. Just nu är det egentligen strunt samma. Känner mig bara allmänt less på allt, och jag är säker på att du har det bra utan mig vart du än är.
Dom flesta brukar ha det bra, utan mig.

Nu ska jag gå och sova och så får vi se om sängen kommer se ut som rekvisita ur en skräckfilm i morgon med. I morse hade jag hostat så mycket blod så man kunde tro att Freddy Kreuger hade varit och hälsa på i mina drömmar.
Hoppas han kommer inatt igen…

/Walle

 

 

Till Daniel: Då vid Landvetter

20120608_153812Du hade mössa på dig.
Riktigt varför förstod jag inte, för det var hur varmt som helst.
Jag kände inte igen dig först, men sen sade vi lite blygt ”Hej” och kramade varandra ännu blygare.
Sen åkte vi till stan, och det tog någon timme för att sen bli som vanligt.
Det var som om vi känt varandra hela livet, och vi pratade på som om vi aldrig gjort annat.

Kanske var det där mitt liv förändrades, kanske var det där mitt liv slutade vara som det alltid varit. Kanske var det där bitarna lades på plats. Den veckan Daniel, den glömmer jag aldrig.
Du var så glad att vara här, och jag var så glad att du var här. Det var veckan jag började kalla dig för tussen, och det var veckan du åt surströmmning med din syster och det var veckan du och jag började vår resa ihop på riktigt. En resa som inte var som någon annan resa jag gjort i hela mitt liv.

Saknar dig Daniel, vill inte att det ska vara slut. Vill inte att det inte ska bli fler resor.
Älskar dig, in i evigheten

/Walle

Historien om Daniel: Fallet Daniel nu under omprövning!

HistorienomdanielFör er som sett ”filmerna” om Daniel och följt min kamp att försöka ge Daniel upprättelse men också att se till att psyks härjningar blir granskade så har det uppkommit lite nyheter som jag tänkte berätta om.

Efter Socialstyrelsens skandalösa kovändning i ”Fallet Daniel” beslutade jag mig för att gå vidare. När man anser att en myndighet gjort fel är det Justitieombudsmannen som blir nästa instans så jag satte mig ner och påbörjade min anmälan. Detta efter ett samtal med en jurist vid Socialstyrelsen i Stockholm som var mycket hjälpsam och enormt tillmötesgående. Jag hade ett långt samtal med henne om regler, hur man går tillväga och allt praktiskt.

Innan vi fortsätter så får vi hoppa tillbaka till den 9 maj då jag mailade Socialstyrelsen följande mail:

Hejsan.
Om jag förstått saken rätt är Lex Maria handlingar offentliga. Jag skulle i så fall vilja begära ut Lex Maria utredningen över ärende: XX.XXXXXX/XXXX
Jag har själv gjort en enskild anmälan med ärendenummer XX.XXXXXX/XXXX som ska handla om samma tragiska fall.
Och då vårdgivaren hela tiden hänvisar till just utredningen i Lex Maria ärendet och att kompletterande uppgifter nämns hela tiden som gjorde att mitt ärende gick från att Socialstyrelsen kritiserade flera punkter till absolut ingenting så vore det intressant att få läsa Lex Maria utredningen, ja om det nu går. Jag vet inte om den är offentlig så att säga.

Det tog 3 dagar så fick jag det jag ville ha hemskickat och det var också den informationen som ledde till att jag fick gå in och ändra i andra delen av ”filmen” jag gjort om allt som hände med Daniel. Till saken hör också att i dessa handlingar fanns ett dokument med som jag INTE fått innan Socialstyrelsen tog sitt skandalösa beslut. Alltså hade inte jag fått de papper jag skulle ha fått för att kunna följa och yttra mig i ärendet på rätt sätt.
Detta ledde till ytterligare ett mail till Socialstyrelsen:

Hejsan!

Jag har en förfrågan om regler runt Socialstyrelsen.
Saken är den att jag hösten 2012 skickade in en anmälan om fel i vården.
Från att från första förslag till beslut till färdiga beslutet gick resan från att SoS först kritiserade vårdgivaren på flera punkter till att absolut allt försvann.
Anledningen till denna förändring ska ha varit kompletterande information från vårdgivaren, och jag har nu två frågor om detta.

För det första fick aldrig jag denna komplettering skickat till mig före beslutet togs, jag hade alltså ingen möjlighet att kunna yttra mig i det här. Jag fick denna komplettering då jag efterfrågade den Lex Maria anmälan som också skrevs för det ärende min anmälan gällde. Denna fick jag en vecka efter att beslutet togs.
För det andra finns det i denna komplettering rena lögner från vårdgivarens sida. Detta är mycket enkelt att se om man läser journalerna från personen det handlar om, och är också i sakfrågor som är avgörande för vad saken gäller.

Jag är medveten om att det inte går att överklaga ett beslut i sådana här ärenden men när uppenbara felaktigheter skett och när beslut grundas på rena lögner från vårdgivaren undrar jag vad gör man då? För jag anser att utredarna på Socialstyrelsen inte kan ha läst journalerna och jämfört de med den information som vårdgivaren lämnat.
För jag vill inte ge mig. Personen det handlar om dog på grund av vårdgivarens slarv.

Finns det någon tillsynsmyndighet över Socialstyrelsen? Eller är det i så fall socialdepartementet? Går det att, om bevis läggs fram, bryta upp ett beslut i fall som ”fel i vården”? För hela det här förfarandet är under all kritik och det finns absolut ingenting som framkommit i de ”nya uppgifter” som vårdgivaren lämnat som förändrar situationen.

Hälsningar

Walentine Andersson

6414-socialstyrelsenJag skickade detta mail till Socialstyrelsen den 17 maj 2013.
Tisdagen veckan efter ringde jag till SoS och bad att få tala med den person som beslutat i ärendet Daniel. Jag får då veta att fallet nu låg under omprövning på grund av mitt mail!
Jag blev först väldigt förvånad då mailet inte innehöll vare sig ärendenummer eller några namn förutom mitt egna men SoS hade beslutat att ompröva allt i alla fall.
Fast samtidigt sade man att det ju var svårt att bevisa om någon ljuger vilket jag finner väldigt konstigt med tanke på att SoS har journalerna att gå efter, och dom SKA gå efter dom. Om det är OK att vårdgivaren hittar på känns det ju som ganska meningslöst att ens ha möjligheten att kunna anmäla dom tyckte jag.
Så efter detta samtal sprang jag hem och satte mig och skrev ytterligare ett yttrande till Socialstyrelsen. Ni kan läsa det i sin helhet nedan förutom några få stycken som då är markerade…

Hej
Angående ärendenummer: XX.XXXXX/XX

Jag blev idag efter telefonsamtal med *namn* informerad om att ärende: XX.XXXXX/XX nu tagits upp till omprövning efter mitt mail till Socialstyrelsen som jag skickade fredagen den 17 maj.
Jag skulle med detta brev vilja ta upp de punkter jag anser vara fel med den förra utredningen i lite mer detalj.

I det slutgiltiga beslutet av ärende XX.XXXXX/XX skriver Socialstyrelsen att det inte går att fastställa att patientens självmord var en undvikbar vårdskada. Ni skriver också att efter att kompletterande information inkom fick ni klargöranden och förklaringar.

Jag skulle först vilja ifrågasätta hela denna kompletterande information. För det första fick inte jag ta del av detta innan beslutet togs. Jag fick under utredningens gång tillskickat mig internutredningen, utlåtandet från läkarna som skrev ut Daniel natten till den 12 september, och jag fick i sista omgången också Psykiatriska Klinikens yttrande över ert första förslag till beslut där psyk hela tiden återkommer och hänvisar till kompletteringen eller till Lex maria anmälan. Därför begärde jag ut denna lex maria utredning efter beslutet var fattat och där i fanns också kompletteringen med. Jag hävdar att denna komplettering inte är något annat än en ren lögn från psyks sida.

Går man igenom den så finns det mycket i detta som starkt måste ifrågasättas om man läser Daniels journaler, och Socialstyrelsen får ursäkta men det måste väl ändå vara journalerna som ska vara den vägledande informationen i det här ärendet? För om det efter en patients död går att skriva om verkligheten på det sätt som jag anser psyk gör kan vi ju lägga ner allt vad journalsystem heter. Vikten av dokumentation är ju något som hela tiden uppmärksammas i Sverige idag just för att det ska finnas underlag som kan tala om vad som hänt. Här finns det ju dokumentation men istället verkar man ha använt sig av en annan journal när man skrev den interna utredningen kring Daniels död.

I kompletteringen skriver Psyk bland annat när det gäller planering att Daniel var införstådd med sina problem med sin ADHD? Vart står det i journalerna frågar jag med tanke på att Daniel gång på gång efterfrågar stöd och hjälp med sin ADHD. Det står att Daniel inom öppenvårdskontakten arbetade med de svårigheter han hade att strukturera och planera sitt liv. Vart i journalerna står det? Daniel hade till februari 2012 en samtalskontakt som han sedan avbröt med på grund av svårigheterna han hade att öppna sig för en man. Detta står det däremot om i journalerna.

Det står vidare i kompletteringen att Daniel under tillfällen då han låg inne fick psykosocialt stöd. Vart är detta psykosociala stöd? Vart i journalerna står det om? Daniel fick vänta i 6 veckor på att få en samtalskontakt, under den tiden frågade han gång på gång efter detta, men psyk behövde så lång tid på sig med tanke på semestertider (det är dessutom deras egna förklaring till att det tog så lång tid) Att säga att Daniels tid på psyk innehöll psykosocialt stöd är en ren och skär lögn. Än en gång: Vart står det i journalerna om detta stöd? Finns det remisser skrivna till detta psykosociala stöd? Finns det anteckningar om vart och när dessa ska ska ha skett? Eller menar Socialstyrelsen att sex veckors väntetid på en samtalskontakt på grund av semestertider är OK?
Jag vill också poängtera att jag hade dagligen kontakt med Daniel under hans tid på psyk, och oftast flera gånger per dag. Borde han i alla fall inte ha nämnt en gång om detta stöd?

I socialstyrelsens första förslag till beslut kritiseras också att det fanns brister i kontakt med närstående och samverkan med andra. I anmälan och i varje yttrande har jag gång på gång påmint om att jag och även Daniels syster kontaktade psykkliniken angående Daniels försämring men också att han tog med sig mediciner in på avdelningen. Detta har man ignorerat totalt, vilket är mycket märkligt. Daniel blev med sitt agerande en risk även för andra patienter, och psyks ignorans att journalföra denna information verkar ju då vara helt ok enligt Socialstyrelsen. Det är alltså OK att man som patient smugglar in medicin på avdelningen, och det är OK att ignorera oroliga anhörigas kontakt med avdelningen. Är det alltså detta som Socialstyrelsen menar är bra samverkan med närstående? Det måste det ju vara med tanke på att det plötsligt försvann från kritiken.

Sedan då när det gäller Förskrivning av psykofarmaka.

Psyk skriver i kompletteringen att man varit mycket försiktig med förskrivningen av psykofarmaka till Daniel. Sista skrivningen var den 30/8 inför Daniels Londonresa och senare flytt till Göteborg och man menar igen att det var nödvändigt att Daniel fick ut denna mängd, denna mycket stora mängd, mediciner.
Än en gång får jag påminna om att det finns apotek i Göteborg också. *Borttagen information* …
…och fortfarande vill jag ännu en gång påminna om att Daniel hade en bokad tid med läkaren *namn* den 21 september klockan 17:00 i Umeå. Det var inte alls nödvändigt att skriva ut för en månad på en gång, och mötet den 21 september står det klart och tydligt om i journalerna.

När det gäller recepten som skrevs den 30 augusti lämnas ingen förklaring till varför man ansåg att Daniel var tvungen att få ut allt Benzo på en gång. Han fick t.ex utskrivet 3 förpackningar Alprazolam på en gång. Varför inte bara skriva ut en förpackning i taget? För Daniel hade visat att han inte klarade av att sköta sin medicin. När det gäller utskrivningen av läkemedel så är det rent befängt att kalla det försiktighet när man skriver ut 60 Alprazolam och 50 Heminevrin och så vidare till en patient som under hela vårdtillfället på psyk gång på gång uppvisat sina problem med psykisk ohälsa och impulsproblematik.
Får jag dessutom påminna om Socialstyrelsens egna rapport från sitt möte med psyk, ärendenummer: 8.5-9912/2013
Där förklarar psyk själva under punkten ”Förskrivning av läkemedel till en ”riskpatient” att vid misstanke om risk för överdosering så skrivs alltid minsta möjliga förpackning ut.
Daniel hade den 30 augusti haft 1 eventuell överdos och en klar överdos där han riskerade livet. Han hade under hela tiden uppvisat impulsproblem och andra problem men ändå skrivs detta ut. Han fick ut allt på en gång men ändå menar psyk att de iakttagit försiktighet?!

Samtidigt har alla på psyk glömt av det faktum att Daniel stod på dubbla recept. Daniel hade sedan tidigare recept på Lyrica. *Borttagen information*… Varför tänkte ingen på det?

När det sedan gäller psyks kommentar att ingen förskrivning av mediciner förekommit sedan början av juni 2012 så är även det en lögn. Daniel fick utskrivet 25 sobril 15 mg den 19 juni och 50 Sobril 15 mg den 4 juli. Det står det i journalerna om.

Vidare ifrågasätter jag starkt varför Socialstyrelsen ändrar från första förslaget till beslut när det gäller ordinationen av läkemedel. Vad i kompletteringen förklarar varför Daniel under tiden på psyk hela tiden fick sådana kraftiga mängder läkemedel och framförallt så mycket Benzo med tanke på tidigare missbruk som ni själva skriver.
Är det inte konstigt att Daniel under tiden som medicinmängderna höjdes fortfarande fick behovstablett efter behovstablett. Det var ju aldrig så att han blev bättre. Det reagerade heller ingen på.

Jag anser att den kompletterande så kallade informationen som Psyk lämnat in är provocerande felaktig och innehåller enorma faktafel och det är för mig obegripligt hur detta kan ha förändrat läget så enormt i utredningen kring Daniel.

Det finns dessutom frågetecken när det gäller att det i de slutgiltiga beslutet står att Kliniken ändrat rutinerna vid utskrivningar på initiativ av patienten. Jag undrar då: Om inga felaktigheter skett och allt fungerande på Psykiatriska kliniken, varför ändrar man då i rutinerna?

Jag har dessutom i varje yttrande påpekat att ansvarig överläkare för Daniel, *namn*, själv erkänt att misstag skett när det gäller Daniels vårdtid. Han sade den 7 okt att man missbedömt både Daniels impulsivitet och hans missbruk. Varför tas detta inte ens med i internutredningen från psyk? Är denna överläkare som träffade Daniel mer än någon annan läkare under tiden inte viktig? Blir det inte väldigt konstigt om psyk menar att de inte gjort fel samtidigt som deras läkare sitter och säger att de har gjort fel? Sänder inte det ut väldigt konstiga signaler? Framförallt bevisar det ju bara att deras egna internutredningar görs med utgångspunkten att dom gjort rätt, inte att sanningen ska komma fram om vad som skett. För inga fel gjordes ju enligt psyk.

På grund av att jag inte fick kompletteringen från psyk före beslutet fattades så var det ju ganska svårt för mig att kunna yttra mig. Nu när ärendet står under omprövning så förväntar jag mig faktiskt att de faktiska underlag som finns när det gäller det som hände med Daniel ska användas, och de underlagen är hans journal.

För om inte journalerna ska användas så undrar jag varför Socialstyrelsen i så fall inte reagerar på läkare *namn* yttrande i Lex Maria utredningen att Daniel var missbrukare av legalt föreskrivna droger. Det står det ju inget i journalerna om att de kom på under tiden Daniel levde och de jobbade ju rakt inte efter den vetskapen på Psyk i Umeå, men om de nu visste om det: Är det också då att iaktta försiktighet att skriva ut de doser på en gång som skrevs ut till Daniel.

Socialstyrelsen skickar ut väldigt konstiga signaler som tillsynsmyndighet om de menar att en vårdgivare efter en tragik som den som drabbade Daniel mer eller mindre kan hitta på en ny verklighet än den som dokumentationen, journalerna, berättar om. För erat egna beslut talar emot sig själv. Ni skriver att ingen vårdskada skedde samtidigt som ni menar att Daniel inte hade för avsikt att dö. Det resonemanget blir ju väldigt konstigt när fakta är att det var de enorma mängder mediciner som Daniel fick som tog hans liv. Hade man beaktat Daniels problematik och tagit Daniel på allvar hade man inte skrivit ut dessa mängder. Det finns så enormt många tecken på Daniels problem i hans journaler så det går inte att missa dom.

Så jag hoppas verkligen att Socialstyrelsen ser tillbaka till sitt första förslag till beslut och funderar på vad som egentligen har ändrats i information. Ni har faktiskt också ett ansvar mot andra patienter och det ni säger i erat beslut är att den ”vård” som Daniel fick var en korrekt vård.
I annat fall blir detta i så fall ett fall för Justitieombudsmannen för om Socialstyrelsen anser att den vård Daniel fick var korrekt, ja då är det livsfarligt att vårdas på de svenska psykiatriska klinikerna om man har ADHD och impulsproblem. För Daniel dog, han lämnade inte kliniken med ett trycksår. Han dog faktiskt.
Hur kan en överdos av mediciner som en person med impulsproblem får utskrivet på en och samma gång inte bli en vårdskada? Jag vill hävda att en avliden patient är den kraftigaste vårdskada som går att uppbringa.

Att sedan köpa den skandalösa komplettering som Psyk skickade in är under all kritik. För den innehåller rena omskrivningar av fakta och ingenting annat och än en gång får man bevis på den totalt respektlöshet som psyk visar Daniel och oss anhöriga. Det viktigaste är inte sanningen för dom, utan det viktigaste är att man vägrar säga ”Vi gjorde fel”

För som jag frågat innan. Om allt gick rätt till: Varför dog då Daniel när han inte ville dö?

/Walentine Andersson

IVO-Logo Detta skickade till Socialstyrelsen den 23 maj och nu mal väl kvarnarna igen kan jag tro.
Man ska nu komma ihåg att från och med den 1 juni är det inte längre Socialstyrelsen som sköter om ärenden som denna. Den nya myndigheten IVO, inspektionen för vård och omsorg, har nu tagit över alla ärenden från 1 juni så vi får väl se om denna tillsynsmyndighet är mer intresserade av att få en fungerande psykvård än vad Socialstyrelsen var.
Men jag kan försäkra en sak…
Anmälan till Justitieombudsmannen är redan skriven och ligger och väntar.
Låt oss hoppas att jag slipper skicka in den.

/Walentine

P.s För er som vill se och höra hela historien om Daniel så finner ni den HÄR! D.s

Till Daniel: Var du hos mig idag?

964918_10151507015328871_489577563_oIdag gick jag som du vet i Slottsskogen en stund. Funderade och tänkte och till slut kom tårarna. Jag saknade dig så otroligt där jag satt på en sten lite för mig själv.
Kanske är det extra jobbigt med tanke på vilken vecka det är och hur allt ändrades så idag för ett år sedan och vad som sedan kom att ske dagen efter.

Kanske var det därför det kändes så konstigt när en snövit duva just då landade precis bredvid mig. Först stod den bara där men började sen picka efter mat i marken och gick sakta runt om mig.

965262_10151507015403871_1470540524_oJag är inte troende, och tror verkligen inte att vi kommer tillbaka om andra djur fast ändå kände jag mig så nära dig just där och då.

Det var som att du var med mig, och det kändes bara så starkt.
Fan Daniel, du skulle ju vara här nu!

Idag pratade jag med en som du lärt känna lite grann. Vi pratade om hur du ville bort från Umeå, långt bort från Skellefteå och långt bort från Norrland. Du hade även där berättat hur du bara ville till Göteborg och starta om.
Varför ville ödet så annorlunda? Varför fick du aldrig chansen? Varför fick vi aldrig chansen på det vi planerat?

Jag saknar dig idag, just nu mer än på länge. Min egen ensamhet sitter som en tjockt lager omkring mig och det kväver mig ibland. Saknar att ha en vän som dig som man alltid kunde prata med.
Folk man trodde man lärt känna visade sig försvinna, och nu har jag tröttnat på det. Jag tar bort dom ur mitt liv för gott och så får de va bra med det. Kvar är jag här nu ensam men det är väl mitt lott i livet: Alla jag älskar dör, så är det.

Vad jag önskar ibland att jag fick vara där du är nu, tillsammans med dig.
I morgon kommer det bli ännu jobbigare. Det känner jag redan nu, men det är bara att bita ihop. Jag ska lägga mig snart och tänka på vad jag tänkte på idag för ett år sedan…
”SHIT! I morgon kommer Daniel hit”

Älskar dig, in i evigheten

/Walle

 

Till Daniel: Sommardag, tankedag

Sitter i Slottskogen och dricker lite kaffe. Ska möta en person halv fyra. En person som du introducerade mig för och som jag haft lite kontakt med.
Hon var en av alla de som du satte såna intryck på.
Ska bli kul och intressant att träffa henne idag. Hemskt också på grund av saker som du ju vet om…

Jag gillar att sitta så här och vara för mig själv. Ett sätt att rensa hjärnan på säkert.
Tänker mycket på dig nu, men de beror väl säkert en del på datumet.
Saknar dig Daniel. Saknar dig så förbannat mycket.
Grät som ett barn igår kväll innan jag somnade. Kände mig igen som världens mest ensamma människa, vilket jag på vissa plan också är.

Ibland känns det fortfarande som att du tog med dig mitt hjärta när du lämnade oss och utan hjärta har jag svårt att leva.

Skriver mer till dig sen tror jag.
Älskar dig, in i evigheten

/walle

Till Daniel: Några rader från en balkong

saknad1_82053259_142330553Det är mitt i natten, och kan du tänka dig Tussen: Jag är vaken!
Förstår om de kommer som en chock.

Ska faktiskt lägga mig snart men kände för att skriva några rader till dig när jag ändå sitter här ute och röker min nattacigg.
Min helg har varit riktigt ok, ja bättre än på länge.
Igår var jag till och med och kollade in stadens gayutbud men tröttnade ganska snabbt. Mest antagligen därför att jag är pisstrött på bögar. Sen drabbas jag alltid av ett viss illamående när QX är i närheten, men det vet du ju redan. QX ska jag ta hand om sen. Jag tar en samhällsförstörare i taget. Fast det var ändå kul att komma ut lite.

Ikväll har jag och Kevin umgåtts. Vi var ute och gick en promenad runt i Backa och passade på att gå förbi Sanna lite. Sedan avslutade vi kvällen med Aristocats. Fast Kevin tyckte att vissa delar av den va ”lite otrevligt” 🙂 Nu sover han i min säng och är bara så där söt som bara han kan vara.

Just nu saknar jag dig så där jävla mycket igen. Tänker på hur mycket jag önskar du kunde varit här nu med oss. Tänker på hur saker var, hur de blev och hur ingenting blir som man vill.
Mest tänker jag på hur du fick ensamheten att försvinna, och det tror jag gällde för oss båda faktiskt.
Det är så mycket årsminnen just nu Daniel. För ett år sedan hände det, och det och det, och kanske är det därför man tänker så mycket på dig just nu. När jag satte mig på balkongen kom för en stund den där overklighetskänslan över mig igen. Den där som liksom säger ”Nej klart han inte kan vara död”, men den försvann och den bittra sanningen stannade kvar. För du är ju borta, och du kommer aldrig mer igen.

Lika mycket som denna helg varit bra, ja lika mycket har jag också blivit påmind om hur mitt liv blev och att jag inte tycker om det. Jag har slutat visa mig nere inför folk. Nätet får bli en ventil, och lite som det var när du levde är det igen. Det är dig jag talar med.
Jag saknar det Daniel. Jag saknar att tala med dig. Jag saknar våra nätter ihop, vara dagar ihop, ja vår tid ihop.
Vad jag önskar att vi fått mer tid. Att vi träffats tidigare. För jag tror inte att slutet blivit som det blev då. Jag tror att om vi träffats innan hade vi fått upp en ännu starkare kraft. Tiden räckte inte, men den resa du gjorde under sommaren,  ja den resan om den fått pågå längre hade kunnat omkullkasta berg. För du var stark, så enormt stark.

Nej, nu ska jag krypa ner bredvid Kevin. Han kommer vakna om några timmar och då är det fullt ös igen. Han börjar bli stor Daniel. Kommer han minnas dig när han bli vuxen? Jag hoppas det så innerligt, för ingen har haft en morbror som älskade sin systerson så som du gjorde. Jag glömmer aldrig när du satt på balkongen och berättade om hur du fick veta att du skulle bli morbror, och när du sedan höll i honom första gången. Sådan kärlek som du utstrålade där Daniel….
Ja du kunde verkligen älska.
Du fick mig att älska.
Du fick mig att älska dig.

Älskar dig, in i evigheten

/Walle

 

Till Daniel: Engelska

prideflagga_Det har skett ett bakslag i Kevins fascination för prideflaggor.
Från att ha gillat prideflaggor är han nu jättetrött på dom nu för dom är överallt förklarade han idag.

Fast hans förklaring till vad en prideflagga är, ja den är oslagbar. När jag frågade vad det var för något fick jag svaret ”De e engelska”
Din systerson är bäst!
Om du varit här nu hade vi allihop gått Pridetåget i morgon, men jag ska tänka på dig extra  mycket så det kommer vara som att du går med i alla fall.

Älskar dig, in i evigheten

/Walle