År 2014 tog 1531 personer sina liv. Det meddelande Socialstyrelsen idag.
Ska man leka med siffror lite så är det en nedgång från året innan med 75 personer, men ingen kan ropa att det är en förbättring för det är det inte.
Siffran ligger stadigt runt 1500 personer per år och har gjort så ett bra tag nu, och de sjunkande siffror vi kunde se tidigare finns det ingenting kvar av. Fortfarande tar en person livet av sig var sjätte timme i vårt land.
Så trots mer uppmärksamhet och trots att till och med självaste förra socialministern tog ordet självmord i sin mun kan vi tyvärr konstatera att Sverige fortfarande inte följer den nollvision riksdagen tagit beslut om. Sedan den visionen bestämdes har över 9000 personer tagit sina liv i Sverige och nog kan vi idag kalla nollvisionen för ett rent fiasko.
1531 personer förlorade vi förra året. Det är en enormt hög siffra och det är obegripligt att självmord inte får mer uppmärksamhet i vårt land. Idag har jag sett runt bland Sveriges medieutbud och det är mer eller mindre knäpptyst. Självmord är fortfarande en synd att tala om och strax efter det kommer psykisk ohälsa i allmänhet.
1531 självmord är 1531 misslyckanden från samhällets sida och Vi måste på allvar börja arbeta för att vårt land ska bli ett land där folk inte ska känna att döden är enda utvägen och vi måste arbeta för att Sverige ska bli ett land som tar hand om de som mår dåligt i själen. Tro heller inte att alla dessa människor som idag inte finns med oss längre inte hade kunnat räddats. Många av de självmord som sker i Sverige hade kunnat kallats för något annat men de försvinner in i den röra som idag svensk psykvård och svensk omsorg blivit och döden blir istället den avlidnes egna ”fel” trots att han eller hon skrikit på hjälp. För ordet självmord gör i sig självt att ansvaret läggs på den som inte finns kvar och det är bara det horribelt i sig.
Det är också därför det är så enormt viktigt att vi sätter ner foten nu. Vi måste få politiker, samhället och ansvariga myndigheter att lyssna. För det är allvar nu. Vi sörjer våra döda men måste också arbeta utifrån tanken att ingen annan ska behöva gå igenom det helvete som det är att vara efterlevande till någon som begått självmord.
Det finns enormt mycket att göra men vi är fast beslutna om att det går förändra. Det går att förändra attityder och inställningar och det går att få de styrande att lyssna, och vi kommer få dem att lyssna. Vi kommer jaga dem med blåslampa om det ska behövas för vi har tröttnat på att gråta nu. Vi har tröttnat på att behöva förklara vad sorg är och vi har tröttnat på att lyssna på andras berättelser om hur fruktansvärt ett självmord drabbar alla. Vi vill inte se fler gråtande mammor i TV nu utan vi vill höra, läsa och se om människor som hamnade i kris, men som fick hjälp. Ja, nu vill vi ha resultat och nu vill vi att riksdag, myndigheter, kommun och landsting tar sitt ansvar. För idag tar ingen något ansvar alls och nollvisionen är ingenting annat än ett svek från riksdagens sida.
Psykvården måste bli bättre!
Utbildningar inom självmord och psykisk ohälsa måste till för alla som arbetar inom den offentliga sektorn.
Granskningen av vården måste bli bättre!
Det måste till större resurser då självmord varit en enormt eftersatt punkt på alla svenska politiska partiers agenda.
Och självmorden…
Ja självmorden måste ner till noll. Det måste vara vårt mål för det är just det som är en nollvision: Att komma ner till noll!
Jag hoppas du vill vara med i den kampen.
Gå med oss idag och bli medlem i 12septemberrörelsen.
Medlemskapet är gratis med frivillig betalning för dig som vill.
Nu börjar kampen för Alla Ska Leva!
Walentine Andersson, ordförande 12 septemberrörelsen
Under sommaren har nyheten om att Socialstyrelsen kommer förändra anmälningsplikten vid självmord nått oss.
Jag vill redan från början poängtera en sak med detta inlägg:
Samtidigt finns skammen om självmord där, och media och hela Sverige har ju krånglat till det så sanslöst mycket för sig när idag den oskrivna regeln om att inte prata om självmord i nyheterna då det kan uppmuntra till nya istället lett till att man knappt inte pratar om det alls. Med det så försvinner istället en viktig aspekt av självmordens konsekvenser: Hur det förstör för alla.
Satt och läste på VLL’s hemsida idag och såg en 
Det är val i år som någon kanske lagt märke till, och just nu laddar våra politiker upp så att de i augusti och halva september dels kan tala om hur duktiga de själva är, och dels hur värdelösa alla andra är. En del kommer då skylla på EU, andra på invandrare, medan ganska många andra kommer skylla allt på Reinfeldt. Han själv däremot kommer tala om hur duktig han och hans parti varit för vem vill förlora makten när man har den?
Nej ingen bryr sig om de 140 som kommer dö dessa dagar för det drabbar ju inte dig, eller hur. Det drabbar antagligen inte Löfven eller Reinfeldt heller så därför struntar dom i att prata om det. Man blundar och så låtsas man att det inte hänt, och nästa år kommer självmordssiffrorna ha ökat lite till. Samtidigt kommer fler människor vara sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, och samtidigt kommer fler människor tvingas äta mer psykofarmaka. Samtidigt kommer fler människor bli utslitna på landets psykavdelningar på grund av överbeläggningar, och samtidigt kommer fler än 1600 människor få besök av polisen som frågar ”Kan vi komma in”.
Som jag berättat om innan så kommer det den 12 september att hållas en manifestation i Umeå. Grundtanken för den manifestationen som kommer bli ett fackeltåg över stan är att vi vill påminna styrande om att tiden är inne då psykisk ohälsa ska börjas tas på allvar, och att vi tröttnat på att se våra barn och närstående gå under.
Idag gick jag in på NUS hemsida och skulle se om de skickat ut några nya pressmeddelanden. Tyvärr hade det gjort det, och ännu ett offer för Västerbottens psykvård är ett faktum.
På grund av ett misstag skickades ett felaktigt pressmeddelande om en lex Maria-anmälan ut kl. 9.30 idag.