Category Archives: Politik

Varför får bara mamma gråta?

By | | , ,
Leave a comment

Are-you-lonelyJag vill redan från början poängtera en sak med detta inlägg:
Detta inlägg går absolut inte ut på att ta ifrån eller förminska någons sorg, men efter att på ganska nära håll följt samtal och diskussioner om sorgearbete efter självmord/överdoser och liknande känner jag ändå att frågan jag ställer i detta inlägg är berättigad…

Emellanåt sker det att media vaknar upp ur sin törnrosasömn och faktiskt tar upp ämnen som självmord. Oftast sker det genom att man konstaterar att, ”Det ökar”, och sedan nämns det inte mer om det, men så någon gång emellanåt får faktiskt någon komma till en tv-studio, eller sitta vid sitt köksbord, och prata om sorg, sorgearbete och saknaden efter den som är död. I nästan alla fall är det då kvinnor som det handlar om, och i nästan alla fall är det mammorna. Det är hjärtskärande att höra om deras kamp, deras sorg och saknad, och jag beundrar deras kraft och ork att de orkar prata om det, men allt mer när jag lyssnat på dessa intervjuer så infaller sig ändå tanken: Resten då?

Varför är det så i Sverige att vi så kraftigt riktar in oss på en enda när det gäller sorgearbetet efter ett självmord? Varför är det nästan enbart mammorna som media släpper fram?
Vart är pappan? Vart är syskonen? Vart är mor och farföräldrarna, och var är vännerna? Visst förstår jag att man inte kan dra in hela familjen/släkten/umgänget till tv-soffan, alla vill kanske heller inte vara med, men någon gång kanske en annan vinkel skulle kunna vara nyttig att framställa, och samtidigt går det ju faktiskt i andra fall. Vi har alla sett familjer som intervjuas om sorgen efter en naturkatastrof, som t.ex tsunamin, men katastrofen som sker när något begått självmord verkar man inte vilja prata om

Hur mår egentligen en morfar som måste ställas inför faktum att hans barnbarn begått självmord? Hur mår en storebror som kanske bråkat med sin lillebror, så som syskon gör, och så plötsligt finns inte lillebror kvar, och storebror måste leva med att det sista som sades var hårda ord. Hur mår vännen som förlorat en person som kanske var bland det viktigaste i dennes  liv, och som man delade allt med?
Självmord dödar, och det dödar inte bara den som begår självmord utan det ”dödar” också de runt om. Skadan ett självmord gör mot alla i dess omgivning är enorm och därför är det också så viktigt att alla pratar om det, och att allas sidor tas upp. Media gör ibland mammorna till de enda offren när det kommer till självmord, och man har fått det till att se ut som att det är just dessa som stannar hemma och sörjer, medan männen går tillbaka till arbetet. Varför är det så?

Först tror jag det handlar om attityder, och gamla föreställningar/bestämmelser på hur det ”ska vara”. Pappan i familjen är självklart också ledsen, men det är kvinnans roll att utåt visa sorgen, för det ”naturliga” är ju ändå att det är kvinnan som är familjens hjärta medan mannen drar in pengarna. Att det fortfarande ser ut så här i Sverige 2015 går ju lätt att bekräfta om man ser till vem som oftast är hemma när det är VAB. Det ”manliga” och det ”kvinnliga” visar sig väldigt starkt fortfarande emellanåt.

man-sitting-view-resizedSamtidigt finns skammen om självmord där, och media och hela Sverige har ju krånglat till det så sanslöst mycket för sig när idag den oskrivna regeln om att inte prata om självmord i nyheterna då det kan uppmuntra till nya istället lett till att man knappt inte pratar om det alls. Med det så försvinner istället en viktig aspekt av självmordens konsekvenser: Hur det förstör för alla.

Jag hade önskat ett större intresse från media i de här frågorna, men hur man ska väcka det intresset vet jag inte. Det jag vet är att om vi någonsin ska kunna uppnå nollvisionen om suicid så måste vi börja prata om de här frågorna utifrån alla vinklar. Då räcker det faktiskt inte med en sida, och en person, utan alla måste och behöver få komma till tals. I detta har media ett ansvar, och jag tycker att de sköter det ganska dåligt som de gör med väldigt mycket när det gäller debatt och granskning av de ökande självmordsiffrorna i vårt land. Samtidigt är det kanske också dags att tiden där manligt/kvinnligt var så viktigt betraktas som över och ska lämnas dit den här hemma:  Till historien.

Låt valet den 22 mars 2015 bli ett val om att låta människor leva

By | | , ,
Leave a comment

extraval_mellanSå har då regeringen meddelat att de den 29 december kommer utlysa extraval, eller nyval som alla som inte är politiker eller myndighetspersoner kallar det. Anledningen går vi inte in på här men vi kan ju konstatera att detta valet faktiskt kan göra skillnad men då hänger det på dig, och ingen annan.

Det är väldigt lätt att vara opolitisk bunden när det gäller ämnen som självmord och psykisk ohälsa för alla partier delar uppfattningen ju ”Det skiter väl vi i”. Det visade den budget som regeringen lade fram och som fälldes, och det visar alliansens budget som gick igenom. Ingen av blocken tar de ökande sjukskrivningarna på allvar, och ingen av blocken bryr sig heller om att självmordssiffrorna i Sverige ökar igen.

Det talas så mycket i vårt land om ökade kostnader i sjukförsäkringar, och ökade kostnader för sociala myndigheter, men ingen orkar eller vill ta reda på vad som egentligen händer. Nej, istället låter vi det fortgå, och fler och fler tar sina liv, och ansvaret för det är faktiskt kära läsare ditt och ingen annans.
Nu har du chansen att ställa dina politiker mot väggen, och du har rätt att kräva att de ska arbeta för ett samhälle som faktiskt följer den nollvision om suicid som samhället bestämt om. Du är deras chef! Du är den som satt dom i riksdagshuset! Glöm aldrig det.

1606 personer tog sina liv i Sverige 2013. Vad siffran blir 2014 vet vi inte, men ingenting tyder ju på att den minskar. Varje dag året om drabbas närstående och vänner av det mest fruktansvärda besked som man kan få, och varje dag avlider människor som inte behövt dö, och de gör det med samhällets goda minne. Är det ett sånt samhälle vi vill ha?
Vill vi ha en psykvård som idag fungerar som rena lotteriet där det inte är säkert du kommer ut därifrån levande?
Vill vi ha människor som sakta bryts ner därför att de inte får den hjälp de förtjänar?
Vill vi ha en skola som struntar i barn och ungdomar med särskilda behov?
Vill vi ha kyrkogårdar som allt mer fylls med unga människor som inte ens fick en chans till ett riktigt liv?

Har du svarat ja på frågorna ovan så behöver du inte göra något. Oavsett vilka som vinner den 22 mars nästa år så kommer det bli så för det är ju redan på det sättet och har varit under lång tid.
Men om du vill förändra så gör något då.

När jag slogs mot sjukvården hörde jag gång på gång hur ”djävligt det är det som drabbade Daniel”, men när jag frågade om hjälp var det värre med omtanken. Då var det inte lika intressant att engagera sig för ”Man har ju mycket liksom”, eller så svarade man inte alls. Skitsnack säger jag då om att man menar att man har så mycket. Det är våra barn som dör, våra vänner, syskon, kompisar, älskade, polare etc. Det är de som inte finns, och som togs ifrån oss. Hur kan man inte ha tid?
Jag lovar att 10 min mindre med Facebook på kvällarna kan göra skillnad. 10 stycken Selfiebilder på Instagram kan göra att du får tid att författa ett brev till din politiker i din valkrets.
Sånt kan göra skillnad, och gör skillnad.
Alla har några minuter att lägga på att förbättra världen för en själv och andra, och alla har några minuter över att dra sitt strå till stacken så ansvaret är ditt, mitt och vårt.

Men det är upp till dig. Det är ju enklast att strunta i det, och blunda.
Så hoppas vi att det löser sig av sig självt eller hur?
Hur tycker du det gått hittills med det?
För Daniel är ju den ende som dött efter en skandalöst dåligt skött sjukvård, eller hur?

/Walentine

 

 

Det börjar bli fullt i himmelen….

By | | , , , , , ,
1 Comment

20121004_142220Satt och läste på VLL’s hemsida idag och såg en pressrelease på ytterligare ett självmord från en patient tillhörande psykiatrin i Västerbotten.

I texten kan man bland annat läsa…

Den unga kvinnan hade i många år lidit av ångest, svår depression och tankar på att ta sitt liv. Hon hade täta kontakter med vården och utvecklades efterhand som hon själv uttryckte det i positiv riktning.

Trots det fortsätter hon att besväras av ångest. I vården planeras för tät samtalsbehandling och telefonkontakt. Kvinnan tycks ha framtidstro och risken att hon ska ta sitt liv bedöms som låg.
När ångesten ökar under sommaren beslutas om en behandlingskonferens, som missas på grund av arbetsbelastning och semester. Den behandling kvinnan vill ha blir därför inte av. I slutet av sommaren tar hon sitt liv.

Låt mig hoppa tillbaka lite till Daniels fall där en av sakerna jag anmärkte på var att Daniel inte under sin tid på psyk fått någon form av direkt vård. Psyks egna kommentar/försvar till det var att anledningen till att det tagit 6 veckor för dem att ordna en samtalskontakt berodde på semestertider. Nu sker det alltså igen, och ännu en gång verkar semestern vara den bidragande orsaken till att ännu en ung människa dog. Man gör samma sak igen, och igen och igen….

Därför blir man också extra förbannad när VLL (Västerbottens Läns Landsting) skriver:

Landstinget har utrett fallet och tagit fram åtgärder för att minska risken för upprepning. Därefter har ärendet anmälts till Inspektionen för vård och omsorg för granskning enligt lex Maria

Här blir det väldigt enkelt att skrika ut ordet skitsnack
Alla Lex Maria som rapporteras till media avslutas med landstingets försäkran om att åtgärder tagits för att minska risken för upprepning, men uppenbart stämmer det inte för samma misstag upprepas och om Psykiatrin vid NUS hade haft en fungerande och ansvarstagande ledning hade denna ledning insett att människor faktiskt dör här. Vi pratar inte om nageltrång utan om unga människors DÖD!

Det är fullständigt förkastligt hur psykiatrin fungerar och de ansvariga borde skämmas.
Lika mycket borde faktiskt ni som bor i området skämmas för att ni själva inte engagerar er mer. Eller ska vi vänta tills polisen knackar på er dörr för att de har något att berätta….

Det är på alla sätt förjävligt, och det enda jag kan säga är att himmelen börjar bli full nu, och det är så fruktansvärt sorgligt.
Det går att sätta stopp för det här, men då krävs det engagemang.
Synd att knappt ingen verkar ha det…

Västerbotten mår bäst i landet! Eller?…..

By | | , , , ,
Leave a comment

VLL (Västerbottens landsting) skryter idag på sin hemsida att föreningen MINDs i sin undersökning visar att Västerbottningarna mår bäst i landet psykiskt sett.
Lena Sjöquist Andersson, hälsoutvecklare på Västerbottens läns landsting säger…

– Det gäller att både jobba med förebyggande insatser och ha ett bra bemötande och stöd till personer som behöver det

Det skulle vara intressant om MIND gjorde en liknande undersökning om de som faktiskt blir behandlade för självmordsförsök eller som på olika sätt är anknutna till psykiatrin i Västerbotten. Jag är ganska säker på att det skulle komma fram andra siffror då. Fast det är klart…
Skriva ut bärpåsar med mediciner, att det slutar med självmord fast patienter har vak, patienter som dricker handsprit och så vidare är kanske ett bra sätt att ge ”Stöd till personer som behöver det”…

Att VLL sedan går ut och försöker få det till att de har en fungerande omsorg om medborgare med psykisk ohälsa är ju bara ännu mer hån mot de som de redan är döda, men där saknar ju VLL fullständigt egen ansvarskänsla. Det har ju många fått erfara.

Eller så är det kanske så att det inte fanns några patienter kvar som kunder ta livet av sig nu när MIND gjorde sin undersökning.
Av de som fanns innan är ju en hel del redan döda….

Kära politiker, varför tog de livet av min pojkvän?

By | |
Leave a comment

politikerKära politiker.

Sitter här och känner mig ledsen. Är ledsen över ganska mycket faktiskt, men främst är det två saker.
Den ena är att på fredag är det två år sedan han som fick mitt hjärta, Daniel, dog ensam på ett hallgolv i Umeå. Han dog där därför att den sjukvård som skulle tagit hand om honom istället ledde honom rakt in i fördärvet.

Har ni sörjt någon som dött så någon gång? Har ni haft den där känslan av overklighet i er som en sådan död medför? Har ni någon gång legat i er säng med en person på er arm som ni kysser och säger ”Godnatt, jag älskar dig” till och som 8 dagar senare dör på ett hallgolv full med sjukvårdens utskrivna mediciner?
Jag hoppas att ni inte har det kära politiker, och jag hoppas att ni aldrig någonsin kommer behöva genomlida det helvete som den erfarenheten leder en in i.

Den andra saken som gör mig ledsen nu är att det samhälle som ni styr i säger att behandlingen av honom var korrekt. Samhället säger att det var ok att öka hans mediciner med över 100%. Samhället säger att det var ok av sjukvården att ignorera det faktum att han hade  en impulsproblematik, och det var ok att strunta i att han tidigare behandlats för missbruk. Samhället säger också att det var helt ok att han fick ut en månadsranson av sina mediciner trots att han även inne på sjukhuset visat tydligt att han inte kunde handskas med dem hemma. Samma Samhälle säger att det var ok att skriva ut honom mitt i natten 1 1/2 dygn efter en överdos där han redan då kunde dött. Ja man kan säga att samhället säger att allt som hände honom var hans egna fel, och sjukvården gjorde allt rätt. Att sjukvården ljuger i sina skrivelser till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) spelar ingen roll för det struntar eran tillsynsmyndighet i.

Se här kära politiker vilken dagsranson han hade…

Concerta 54mg 1 X 2
Lyrica 150mg 1 X 3
Lyrica 50mg 1 X 2
Xanor depot 0.5mg 1 X 2
Zolpidem 10 mg 2 X 1
Heminevrin 300mg 2 X 1
Metropolol 25 mg 2 X 1
Sobril 15 mg Vid Behov

Detta skrev läkarna ut till honom den 30 aug 2012 för en hel månad på en gång. Det blev en bärpåse med mediciner.
2 1/2 vecka innan hade han varit på väg att dö inne på sjukhuset av en överdos men ändå skrev man ut det. Sjukhusets förklaring till IVO blev:

”Vid förskrivningen iakttogs rimlig försiktighet genom att förskrivningen skedde i begränsade mängder och iterade uttag. Den tragiska händelsen kan således inte kopplas till oförsiktig förskrivning av läkemedel”

På hans läkarintyg kan man läsa:
”Nedsatt impulskontroll som tillsammans med ångest ger risk för självskador”

Kan ni kära politiker förklara för mig varför samhället tycker att det är ok att en 23 åring med livet framför sig dör på det sättet? Kan ni kära politiker förklara för mig hur en tillsynsmyndighet som ska finnas till för den ”lilla” människans rättigheter så totalt struntar i saker som är så uppenbart fel? Kan ni kära politiker förklara för mig meningen med det hela, och varför ni som ansvariga inte tar psykvård, psykisk ohälsa och självmord på större allvar?

Ni slåss som vilda katter i en bur just nu för att locka till er väljare, och ni lovar hit och dit men ni gör allt ni kan för att undvika en grupp människor: De med psykisk ohälsa.
Dem sviker ni igen, och det intressanta med er, kära politiker, är att ni även detta val utelämnar denna grupp människor. Gamla ska få det bra, barn ska få det bra, jobb ska det bli, och nya hus ska byggas, men att självmorden ökar pratar ni inte om, och gör inget för att den siffran ska vända heller. Oavsett vänster eller högerkant så uppvisas samma ignorans och respektlöshet mot en stor grupp människor. En grupp människor som ni som politiker verkar se och sky som pesten.

Ska jag berätta en sak för er?
Daniel ville inte dö. Han ville leva och drömde om en framtid. Vet ni att han drömde om att utbilda sig till sjuksköterska och att han en dag ville arbeta med unga människor som hamnat i trubbel. Han drömde om att hjälpa de som hade samma problem som han haft, och han ville göra världen omkring sig bättre. Det var hans dröm, och att han sökte hjälp från sjukvården gjorde han för att kunna bygga upp sig själv igen. Istället dog han 69 dagar efteråt, och de mediciner sjukvården skrivit ut för en månad hade nästan helt tagit slut efter en vecka.

På onsdag ska jag besöka Daniels grav. Jag kommer gråta där, och jag kommer må skit. Det kommer göra ont när jag ser hans sten där och smärtan i mig när jag än en gång kommer bli påmind danielsgravom att jag aldrig mer kommer få ha honom på min arm kommer göra så fruktansvärt ont.
På fredag kommer jag må ännu sämre för den 12 september är det inte bara hans dödsdag utan det är också den dagen som skulle bli vår bröllopsdag. Förstår ni hur ont det gör i mig, kära kära politiker? Förstår ni hur lycklig jag var när insåg att jag träffat någon som var som jag. En person som jag tillsammans kunde bygga en framtid med på våra villkor, efter vår smak och tro. Förstår ni också då hur det känns att fira sin bröllopsdag genom att veta att den dagen dog han. Nej, det gör ni inte kära politiker, och jag tror inte ni är så intresserade av det heller.

Ni har så starkt visat under denna valrörelse att ni helt saknar respekt för psykisk ohälsa. Ni har visat att självmord inte är något man pratar om, och ni har visat att samhället, vårt samhälle, blivit hårt, kallt och cyniskt.
Så egentligen vet jag ju varför de tog livet av Daniel. För det är ok att man gör så. I Sverige får man inte döda någon, men om någon dödas genom samhällets försorg gör det ingenting. Att ge en människa som innan fått hjälp mot missbruk en bärpåse med mediciner och säga ”Sköt dig själv nu”, är ok. Att siffrorna för självmord vänt uppåt är ok, och att självmord idag är den vanligaste dödsorsaken bland unga män gör ingenting. Det är samhället som ni styr i som säger det, och absolut ingenting i årets valrörelse har pekat på att ni vill förändra det.

Nu, kära politiker, ska jag försöka sova. Jag sover dåligt den här perioden och jag saknar Daniel enormt mycket just nu.
Blundar jag kan jag se han framför mig. Han står där då med sina vackra blåa ögon. Jag kan höra han prata på sin breda norrländska dialekt, och jag kan känna pirret i magen när jag får krama om honom.
Så öppnar jag ögonen och verkligheten kommer ikapp mig. Då är jag tillbaka i den värld som Daniel lämnade mig kvar i. Den värld som säger: Skyll dig själv Daniel.

Hur kan ni tillåta det? Kära politiker.

/Walentine Andersson

 

580061_10151031943843871_1404893834_n

Till dig som bor i Västerbotten….

By | | , , , , , , ,
1 Comment

Den absoluta majoriteten av er som läser Till Daniel bor i områdena runt Umeå och Skellefteå, och den absoluta majoriteten av er som hört av er per mail eller kommentarer bor också i dessa områden.
Många av er är och har varit förskräckta över det öde som drabbade Daniel, och det öde som drabbat så många andra för det är ju ingen direkt överdrift att säga att många i Västerbotten mår, på ren svenska, skit.
Jag som skrivit alla inlägg på denna sida har alltid ansett att grunden till förändring ligger hos en själv, men den uppfattningen verkar inte delas av alla har jag förstått varje gång jag försökt få med folk på något, men nu kan du visa att jag har fel.

Den 12 september kommer vi, som du säkert redan vet, genomföra en manifestation i Umeå som på ett enkelt sätt vill visa att det får räcka nu med samhällets ignorans när det gäller psykisk ohälsa, och jag hoppas att även du tänker delta. Jag vågar nämligen gissa att du faktiskt har en timme över i ditt liv om du bor i Umeå, och om du bor i Skellefteå går det säkert ordna så att du kan undvara några timmar.

Som en extra service kan jag därför till dig, som bor i Skellefteå, berätta att det från Skellefteå busstation den 12 september går en buss klockan 15:35 mot Umeå, och du är då framme 17:35. Hem kan du sedan fara från Umeå centralstation klockan 19:27 eller, om du vill stanna längre, 20:57.
Bor du i något annat område och vill fara till manifestationen, eller om du kanske bor i Umeå men inte vet hur du ska ta dig till stan så finns sajten www.tabussen.nu

Jag hoppas att någon av er i alla fall kommer. Inte bara för Daniels skull utan för alla de vi förlorat i självmord/samhällsmord, och för alla de som varje dag kämpar med sin psykiska ohälsa och som drömmer om ett annat och bättre liv.
Gör man heller ingenting så ska man heller inte klaga, och en sak kan jag tyvärr med största sorg lova er alla…

Det som hände Daniel kommer ske igen och igen, och så kommer det fortsätta vara tills de som styr det här landet, och våra myndigheter, börjar ta allt det här på allvar. För att nå dit måste man väcka opinion och få de styrande att inse att de leker med folks liv. Att gömma sig i tystnad är ingen bra lösning, och då krävs det engagemang från alla.

Vi ses på fredag! (Hoppas jag)

10435661_1478916709031441_1112735006634845591_n

Nä, vi skiter i psykisk ohälsa det här valet också

By | | , , ,
Leave a comment

val2014Det är val i år som någon kanske lagt märke till, och just nu laddar våra politiker upp så att de i augusti och halva september dels kan tala om hur duktiga de själva är, och dels hur värdelösa alla andra är. En del kommer då skylla på EU, andra på invandrare, medan ganska många andra kommer skylla allt på Reinfeldt. Han själv däremot kommer tala om hur duktig han och hans parti varit för vem vill förlora makten när man har den?
Kort sagt: Valet 2014 kommer bli precis lika tråkigt, innehållslöst och ointressant som valen brukar vara.

Låt oss säga att den riktiga valrörelsen startade den 1 augusti i år, och att den då fortsätter fram till den 14 september, alltså till valdagen.
Under den tiden kommer ungefär 140 personer dö i Sverige av självmord. Kommer politikerna prata om dessa tror du?

Självklart kommer de inte det för Sveriges politiker har bestämt att årets val ska handla om JOBBEN och absolut ingenting annat
Har man JOBB är man lycklig. Har man JOBB finns inga problem. Har man JOBB går det bra i skolan för ens barn, och man kommer knappt behöva någon sjukvård heller för man har ju ett JOBB. Har man JOBB kommer även äldrevården bli bra för självklart bryr sig din politiker om din gamla mamma på äldreboendet så att du slipper göra det, och JOBBAR du och är glad kommer din mormor bli glad! Ja JOBBEN är verkligen 2014 års stora valfråga, och ingen annan fråga verkar finnas eller så vill ingen nämna den.

Psykisk ohälsa vill man då rakt inte nämna, och här kan politikerna också tacka media för stödet för även där är intresset lika med noll. Går man igenom alla valsidor och valspecial som sajterna från mediehusen just nu ståtar med så nämns knappt ordet psykisk ohälsa. Som vanligt får man ju då tillägga.
Visst säger en del partier, från bägge sidor, att man vill satsa mer pengar på psykvården, men hur dessa pengar ska satsas eller på vad framkommer inte. Samtidigt beter sig media i allmänhet som om att de alla drabbats av en svår demenssjukdom för gång på gång läser vi katastrofrapporter om psykvård som inte fungerar men aldrig att en uppföljning görs. Det är ett ständigt upprepande där man glömt av vad man skrev om igår.  Aldrig att någon journalist går in till sin chef och säger, ”Du när vi nu i flera år skrivit om missförhållanden, självmord och elände kanske vi skulle försöka gå till botten med vad sjutton det är som händer!”. Nej, istället blir varje likartad nyhet en stor nyhet i repris, och man glömmer genast av den förra nyheten som handlade om exakt samma sak.

I förra veckan fick vi veta att självmorden ökar igen, och detta i ett land som har ett politiskt taget beslut om nollvision när det gäller suicid. På 1 år steg antalet som begått självmord med nära 100 personer, och tystnaden från politiker, samhället och media är skrämmande. Ointresset är en skam, och det är en skymf mot närstående till de som dukat under men också mot de som inte orkade mer, och för varje dag som går dör ännu fler personer, och detta i ett land med en nollvision. Även svenska folket i allmänhet har en del i detta för ointresset finns överallt. Psykisk ohälsa är den sista stora synden och inställningen är att pratar vi inte om den så finns den inte och så är det fram till att polisen knackar på ens egna dörr för att ”Vi har något att prata med dig om, kan vi komma in”. Då förändras ens liv men då är det försent.
Så hur ska vi tolka samhällets ointresse då?
Går det tolka det på något annat sätt än att konstatera att man helt enkelt struntar i de som begår självmord eller de som far illa på grund av psykisk ohälsa?? Nej, jag tycker inte det.

Jag har själv försökt få media och samhället att fatta intresse men när media inte fick lägga upp söta fina bilder på Daniel ja då försvann intresset. Att kliniken som ”vårdade” Daniel i snitt förlorat en patient varannan månad i så kallade självmord den senaste mandatperioden är uppenbart inget viktigt. Att samma klinik som ”vårdade” Daniel har liknande kaos idag som det rådde 2012 är heller inte viktigt för vem bryr sig egentligen om psykpatienter?
Kom också ihåg att i Daniels fall fick vi veta att det är ok att strunta i att dokumentera. Vi fick lära oss att att skriva ut bärpåsar med mediciner till en med, sedan år tillbaka, dokumenterat missbruk, är helt ok, och vi fick lära oss att det är rätt att skriva ut någon mitt i natten 1 1/2 dygn efter en överdos, och vi fick veta att det är OK att ha patienter inneliggande i 69 dagar utan att ens ställa en diagnos vad det är för fel på patienten etc. Allt det finns det papper på idag att det är ok, men man ska ju inte älta. Personligen anser ju jag att det inte är en vård jag vill ha i samhället.

Hand Pills 1Nej ingen bryr sig om de 140 som kommer dö dessa dagar för det drabbar ju inte dig, eller hur. Det drabbar antagligen inte Löfven eller Reinfeldt heller så därför struntar dom i att prata om det. Man blundar och så låtsas man att det inte hänt, och nästa år kommer självmordssiffrorna ha ökat lite till. Samtidigt kommer fler människor vara sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, och samtidigt kommer fler människor tvingas äta mer psykofarmaka. Samtidigt kommer fler människor bli utslitna på landets psykavdelningar på grund av överbeläggningar, och samtidigt kommer fler än 1600 människor få besök av polisen som frågar ”Kan vi komma in”.

Men jobben är det enda viktiga, glöm inte det.
De med psykisk ohälsa, ja de glömmer vi så finns de inte.
För vem bryr sig om en som knaprar piller och en dag inte orkar mer? Vem bryr sig om någon som tar sitt liv?
För psykisk ohälsa är ändå den sista synden, och visst får dom skylla sig själva.
Ja så är det så vi skiter i det där detta val också.
Med lite tur överlever ju mitt barn i alla fall, och det är viktigast.

Det är så inställningen är idag hos väldigt många politiker, journalister och ”vanligt folk”.
Låt oss hoppas att den inställningen inte slår tillbaka….

/Walentine Andersson

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant.se

Och på NUS är allt som vanligt….

By | | , , , , ,
1 Comment

Nus fasadbild_02Fick lite ”spännande” information om hur läget är på det berömda sjukhuset uppe på kullen.
Tyvärr är saker ungefär som de brukar vara under sommaren.

Ni som inte bor i Norrland kanske inte känner till det faktum att i Västerbotten inträffar nämligen någonting fantastiskt och lite magiskt under årets sommarmånader. Ja det är sant!
Det som sker är att folk med psykisk ohälsa slutar må dåligt. Ni kanske har svårt att tro på detta men så är det.
Faktum är att det är så få som mår dåligt under sommaren i Västerbotten så sjukhuset kan stänga en av klinikens psykavdelningar för det finns helt enkelt inte patienter så det räcker till. Är inte detta helt fantastiskt!
Under denna tid samlas de med psykisk ohälsa och mår så där mysigt bra och de trivs med livet, och på grund av denna magiska händelse som inträffar varje år i Västerbotten så får de få stackare som inte hamnar i detta glädjerus istället den absolut bästa vård de kan få.

Eller….

Så har inte NUS lärt sig ett dugg och även i år stängde man en avdelning. Även i år är det emellanåt överbeläggningar och även i år funderar patienterna ”Vad fan gör jag här, ingen bryr ju sig i alla fall”, och så skriver dom ut sig. Även i år struntar NUS i de med psykisk ohälsa. Även i år tvingas patienter ligga på andra avdelningar som är inriktade på en helt annan problematik därför att det är fullt på rätt avdelning. Även i år är det emellanåt överbeläggningar, och även i år visar Västerbottens Landsting att de anser att psykvård är en andra klassens vård.
En klinik som, enligt siffror från IVO, haft ett självmord bland patienterna varannan månad under senaste politiska mandatperiod om man slår ut det borde kanske ta saker på mer allvar men det gör man inte.
NUS är en koloss man inte rubbar….. än

Låt oss hoppas att inte fler gravar kommer behöva grävas nu.
Låt oss också hoppas att NI som bor i den där delen av Sverige börjar engagera er. För det är era barn, familjemedlemmar, käraste, vänner och kompisar som dör, inte mina.
Han jag tyckte om är ju redan död….

Nu behöver vi din hjälp!

By | | , , , ,
Leave a comment

FF17NTEHEI4LZX2.MEDIUMSom jag berättat om innan så kommer det den 12 september att hållas en manifestation i Umeå. Grundtanken för den manifestationen som kommer bli ett fackeltåg över stan är att vi vill påminna styrande om att tiden är inne då psykisk ohälsa ska börjas tas på allvar, och att vi tröttnat på att se våra barn och närstående gå under.
För att denna manifestation ska bli så bra som möjligt krävs det saker som ska köpas in, tillstånd som det ska ansökas om, resor och boende.
Allt detta kostar pengar och här kan du göra en insats.

Jag/vi frågar alltså efter ett bidrag från dig. Alla bidrag, små som stora, hjälper oss att göra denna manifestation så bra som det bara går.
Jag vet att det finns många där ute som skulle vilja vara med men som inte kan närvara och varför inte då ställa upp med ett bidrag?
Klicka bara på länken nedan så kommer du till Paypals hemsida och kan där själv välja summa du vill skänka. Självklart kommer pengar som kommer in redovisas här, och självklart kommer du som inte kan närvara personligt den 12 september få information om hur allt gått och sett ut.

Mottagare för donationen är föreningen 12 septemberrörelsen som just nu byggs upp som en del i allt annat arbete.
Vi vill sluta se fler unga människor duka under på grund av en cynisk psykvård och ett samhälle som inte bryr sig.
Nu kan även du hjälpa till!

Stort tack på förhand!

/Walentine Andersson




(om du vill ge en summa men inte kan eller vill använda dig av Paypal så kontakta mig så kan vi lösa det i alla fall: walentine(snabel a)tilldaniel.se