Idag var det 11 månader sedan jag sade Ja till Daniel
I morgon är det 10 månader sedan Daniel dog.
Livet är inte rättvist
Har du sett henne än Daniel? Hon på 14 år som valde döden före livet. Jag vet inte hur hon ser ut men håll koll. Hon kanske behöver stöd nu.
Ännu en ung flicka som lämnat oss. Fy fan, jag blir så arg Daniel! Inte på henne utan på att det får ske.
Vad är det för fel på det här jävla landet egentligen? Varför väljer våra unga döden före livet?
För varje gång det sker så blir jag allt mer arg och jag får allt mer kraft och jag känner att jag kommer inte ge mig. Jag får mer styrka för varje fall som jag hör om o jag SKA medverka till att saker blir bättre.
Men just nu tänker jag på flickans familj, hennes vänner och kamrater. Jag tänker på alla de som älskade henne. Alla de som nu slåss mot alla de känslor som kommer komma, mot den sorg och panik som detta skapar. Jag skulle vilja ta dom i min famn. Bara finnas där och stötta. Lyssna på dom och låta dom få prata om det som de tycker att de måste få prata om.
Ännu en ängel i en himmel som är alldeles för full nu.
Ännu en som valde döden före livet, men tillsammans ska vi sätta stopp för det här. Du är med mig, det känner jag jag hela tiden. Det vi påbörjade när du levde ska vi avsluta tillsammans.
Ge flickan en kram från mig Daniel, och ta hand om henne.
Älskar dig, in i evigheten
/Walle
Dåligt samvete kan visa sig på många sätt. Man kan bli knäpp och sänka sig själv och man kan gräva ner sig totalt.
Eller så kan man blunda, låtsas att det regnar och göra vad man kan för att inte tänka på de. För då kan man i sin egen hjärna skriva om historien. På det sättet kan historien bli så som man vill ha den. Problemet är bara med det att när man gör så får man tillbringa varje stund sen med att inte tänka på det för gör man det rasar världen.
Många är dom gånger jag funderat lite på vem som skött utbildningen för vissa inom psykvården som drabbade Daniel.
En stund med Pippi Långstrump gav mig svaren….
Kevin är här och just nu sitter han och ser på Trolltyg i Tomteskogen. Snart ska vi ut lite i sommarsolen.
Igår när Kevin borstade tänderna gick han efteråt igenom alla tandborstar som fanns. Din stod kvar där också. Har bara inte blivit av att jag slängt den. När han så kom till din tandborste och frågade vems det var svarade jag, ”Det var morbror Dannes som han hade när han var här”.
Kevin lyfter och inspekterar din tandborste och frågar sen mycket förvånande,
”Varför tog han inte med sig den till himmelen?”
Ja Daniel, varför tog du inte med din tandborste till himmelen? Behöver ni inte sådana där?
Du finns så i våra tankar Daniel, mer än du någonsin förstår och tankarna och funderingar om dig finns hos oss alla, oavsett om vi är stora och vuxna och ska försöka förstå allt så som vuxna ska eller om vi är 3 år och tänker på vårt egna lilla sätt.
Älskar dig, saknar dig!
In i evigheten
Som en del kanske kommer ihåg skrev jag ett öppet brev här för ett tag sedan till Gunilla Hult Backlund, generaldirektör vid nya myndigheten IVO (inspektionen för vård och omsorg). Den myndighet som tagit över kontrollen av sjukvården och den myndighet som numer också handhar anmälningar från allmänheten angående felaktigheter i vården och så vidare. Denna myndighet som nu också tagit över Daniels ärende som ju ligger under omprövning sedan jag till tidigare tillsynsmyndighet, Socialstyrelsen, påpekade att felaktigheter begåtts under ärendets gång och där jag inte fått alla de dokument jag skulle ha för att kunna skriva fullständiga yttranden.
Idag fick jag faktiskt svar från generaldirektören för IVO. Av förklarliga skäl kunde hon inte svara på Daniels ärende men svarade ändå på de synpunkter jag tog upp i mitt brev vilket jag anser mig vara mycket nöjd med.
Bara att hon faktiskt läst det betyder mycket och att hon personligen svarar betyder ännu mer!
Svaret följer i sin helhet här….
Hej Walentine!
Tack för ditt brev till mig som generaldirektör vid Inspektionen för vård och omsorg. Även om jag inte kan kommentera ditt enskilda ärende som just nu ligger under omprövning hos oss, så vill jag ge ett svar på de viktiga generella frågor som du lyfter.
IVO har ett stort ansvar. Vår verksamhet berör utsatta människor i behov av vård eller omsorg. Dessa människor står ofta i beroendeställning till vård- och omsorgsgivarna och förmår inte alltid att hävda sina egna intressen. Insynen i verksamheterna är dessutom ofta begränsad. Därför behövs en stark och effektiv tillsyn. Med hjälp av en fungerande tillsyn kan vi både utkräva ansvar och bidra till ett lärande som förbättrar patientsäkerheten.
Ett av regeringens mål med att skapa en separat tillsynsmyndighet var att lärandet från tillsynen skulle öka. Vi ska analysera och dra slutsatser av det vi ser och föra tillbaka denna kunskap till verksamheterna. Vi har därför påbörjat ett förändringsarbete där ett av våra prioriterade områden gäller just kunskapsåterföring till de vi tillsynar. Detta är något som många vårdgivare efterfrågar och är ett sätt att bidra till det systematiska lärande och förbättringsarbete som du tar upp i ditt brev. Denna mer främjande roll ska kombineras med krav på åtgärder när brister och missförhållanden upptäcks.
Det är ingen lätt uppgift att åstadkomma en starkare och effektivare tillsyn. När vi som ny myndighet samlades i början av juni för att under två dagar samtala kring det förändringsarbete som ligger framför oss, kunde jag dock konstatera att engagemanget och viljan bland alla medarbetare är enormt stor. Det gör att jag ser fram emot att leda arbetet med utvecklingen av myndigheten framåt. Jag hoppas att du och andra som följer oss kommer att uppleva att myndigheten i ökad utsträckning bidrar till en säkrare och bättre vård.Med vänlig hälsning,
Gunilla Hult BacklundGeneraldirektör
Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
www.ivo.se
Jag skrev ju för ett tag sedan och var arg på socialministern för att jag inte tyckte att han gjorde något när det gäller suicidprevention. Anledningen var bland annat att man bara satsade 5 miljoner kronor på detta 2011.
Nu läser jag att detta inte stämmer för Göran har faktiskt förändrat saker. Om detta som jag läste på Facebook stämmer så vill jag be Göran om ursäkt för då har ju Göran faktiskt förändrat saker och ting. Så förlåt mig Göran!
Jaha ni undrar vad det var Göran gjort?
Jo, i år satsar man 3 miljoner istället för 5…
Denna dag, vad jag hatar den.
Varför Daniel?
Varför gjorde du så?
Varför kunde du inte bara sagt som det var?
Förstår du vad du gjorde?
Förstod du då?
Jag tror du gjorde det, men sedan gick det inte att ändra.
Vad jag hatar denna dag 🙁
Den 5 juli 2012, dagen NUS fick dig i sina klor.
Dagen då kaoset började.
Vad jag hatar dom Daniel, vad jag hatar den ”vård” du fick.
Vad jag hatar dom för det dom gjorde.
Vad jag saknar dig :/
En litet brev på posten får en att explodera. Folks ageranden på Facebook får en att skrika rakt ut i raseri. Ett telefonsamtal får en att vilja slå sönder en dörr här hemma.
Kommer du ihåg Daniel när vi satt i köket och jag började prata om ”Optimerad Bemanning” och blev allt mer förbannad ju mer jag pratade om det och till slut hoppade jag av ilska? Du satt och garva som fan och sade att de inte fanns nåe roligare än när jag var arg.
Du lär sitta i din himmel och asgarva nu då Tussen min, för nu är Walle arg.
Herrejävlar vad jag längtar till Västerbotten och Norrbotten nu.
Gör er redo norrlänningar, det drar ihop sig till storm…
