Tre kort som alla sett miljoner gånger och tre kort jag ser så ofta på.
Tagna den 11 aug 2012.
Vilken dag det var Daniel och vad jag trodde att det skulle bli fler sådana dagar.
Och visst blev det några till, men sedan tog det slut.
Ingen dag är mer vår dag än denna för mig.
Ingen dag är mer viktig för mig när det gäller oss än denna.
Då där i vårt kök var det vi som fanns. Med vår drink och vårt prat.
Det var vår vänskap och vår relation på våra villkor.
Då när vi gjorde det som var så galet och som en del inte tror på.
Då när vi gjorde det som passade oss och där vi sket i vad andra skulle tycka.
Då när framtiden bestod i att allt skulle bli bra.
Jag önskar så att jag kunde fått vara lika stark som jag var där i köket den kvällen fast det har jag inte.
Kanske försvann en del av min styrka med dig och kanske är det den jag letar efter än.
För alltid kommer bilderna ovan vara så underbara minnen av dig samtidigt som de är ”De lekte affär” för andra.
Men idag skiter jag i andra för idag tänker jag på när du började planera hur Savannah skulle kunna komma till Göteborg och jag tänker på hur du sjöng Du är min man så det måste hörts över hela Backa. Jag tänker på hur glad du var över hur mysig dagen blev och jag tänker på hur vi insåg att Polly och San Francisco smakar skit ihop.
Mest tänker jag på vad du sade när du satt där på knä.
Det är det finaste någon någonsin sagt till mig och det är den finaste beskrivning jag fått om att jag var behövd och älskad.
Jag svarade det med att förklara att jag jag behövde dig med Daniel och jag behöver dig än.
Fy fan vad jag saknar dig.
Fy fan för vad som hände.
Fy fan för de jävlar som tog dig ifrån mig.
Fy fan för falska människor och en värdelös sjukvård.
Fy fan för allt!
Älskar dig, in i evigheten. Så som jag sade där den där kvällen den 11 augusti 2012 att jag skulle göra. För det gör jag.
Snälla tussen min, kom tillbaka 🙁
Älskar dig, in i evigheten.
/Walle
