Idag för 3 år sedan, den 6 augusti 2012, pratade jag med Daniel klockan 19:45. Han var hemma i sin lägenhet en stund på det som psykiatriska kliniken i Umeå kallar för ”mål och tid”. Alltså en kort permission där han skulle återkomma på bestämd tid. När jag pratade med honom var han lugn och glad och jag själv berättade att jag satt med några vänner på Bee-bar i Göteborg.
Klockan 20:30 skickade Daniel ett sms där han skrev att han saknade mig och jag svarade att ”Jag saknar dig med tussen och snart ses vi!”
Nästa gång jag pratade med Daniel var den 7 augusti kl 13. När han svarade skrek han i telefon ”Är det Walle!!!???” Då låg Daniel på intensiven i Umeå. Han hade samma natt varit mycket nära att dö.
Den 6 augusti på kvällen hade Daniel återkommit till psyk och satt sig ner med en vän i dagrummet på avdelningen. Strax efter hade han börjat skaka och han fick ont i ögonen av ljuset från lamporna i taket. Han blev också livrädd för kroppskontakt och hoppade till så fort någon rörde vid honom. Han blev emellanåt okontaktbar och till slut kallade patienter på personal och sedan gick det undan. Man bar in Daniel, då fullständigt livrädd, i ett rum och patienter har vittnat till mig att någon i personalen skriker ”Vart i helvete är IVA, han är ju för fan på väg att dö!”
Daniel hade denna kväll tagit en överdos med Lyrica hemma i sin lägenhet och sedan återvänt till sjukhuset. Daniel nekade hela tiden till att detta var ett självmordsförsök. Till mig sade han att han inte ens minns riktigt att han tagit så många och i Daniels journaler kan man utläsa att händelsen mer är kopplad till ångest ihop med impulsproblematik. På Daniels sjukintyg står det också ”Impulsproblematik som tillsammans med ångest kan leda till självskador”.
Denna kväll den 6 augusti 2012 visade alltså Daniel vilka problem han hade när det gällde att kunna handskas med sina mediciner själv. Här borde också psykiatriska kliniken förstått att Daniel stod på dubbla recept och man borde självklart agerat kraftfullt efter denna händelse. Daniel fick kolbehandling under natten och smärtstimulering och var rejält medtagen i en vecka efter det inträffade. En läkare bestämmer sig för att flytta på Daniel till en annan avdelning då hon, som den ende läkare under Daniels tid på psyk, menade att avd 41 inte var bra för honom, men när hon sedan går på semester flyttas han tillbaka till avdelningen där han ”vill vara” när han efter en resa till Göteborg lägger in sig igen.
Annars struntar psyk i händelsen den 6 augusti och allt fortlöper som om ingenting hade hänt. Daniel får inte bara behålla ansvaret för sina mediciner själv utan han får ännu mer mediciner utskrivet. Mediciner som 1 månad senare kommer bli Daniels död. Om psyk tagit händelsen på allvar och framförallt om man tagit Daniels problematik på allvar så hade man inte 3 veckor senare skrivit ut en bärpåse med mediciner till någon som redan en gång varit på väg att dö av dem.
När sedan efterföljande internutredning sker står det ingenting om detta där i. Kliniken friar sig helt från allt ansvar och man menar alltså att man inte gjort några fel alls. Detta står man också envist fast vid i den utredning som satte igång efter min privata anmälan.
Från den 1 januari 2016 kommer händelser som dessa hamna i mörkret om inte närstående till omkomna patienter själva orkar anmäla vilket väldigt många som är i en sorg inte orkar. Från årsskiftet kommer alltså vårdgivarens samvete och moral styra vilka händelser som kommer anmälas eller inte och vad sker när vårdgivaren, som i Daniels fall, saknar all form av moral, samvete eller självkritik? Hade Daniels död skett efter 1 januari hade det alltså inte blivit någon Lex Maria anmälan för kliniken anser sig ha agerat helt och hållet perfekt. Man hade kunnat gömma undan sitt egna ansvar helt och all skuld hade lagts på Daniel.
Händelsen med Daniel är inte unik i svensk psykvård och det är därför det är så enormt viktigt att varje självmord utreds. För varje gång ett självmord sker måste samhället se vad som kan göras för att förhindra det. Socialstyrelsen har tagit ett beslut som kommer göra att mörkertalet bland självmorden som sker inom psykiatrin kommer öka lavinartat och framförallt leker Socialstyrelsen just nu med människors liv.
Stoppa denna galenskap NU!
Skriv under!
/Walentine Andersson
