Hej min tuss.
Ser du ljusen inatt från din himmel? Ja hoppas det.
Jag är ledsen att jag inte kunde komma upp till dig idag. Jag hade gärna velat det, men det är som det är när man saknar pengar.
Fast jag tror du hade besök idag i alla fall så du får det lite fint hos dig.
Jag hatar den här dagen Daniel. Jag har alltid hatat Alla helgon. För de flesta är det en dag att minnas de döda på, men för mig är den bara en påminnelse om allt som kunde varit, och allt som inte blev. Idag har jag varit hos Patrick och sen åkte jag till Mia. Jag såg alla människor på kyrkogården och någonstans värmde det mig att de gick där tillsammans hos dem de saknar. Själv var jag ensam, och kände väl heller inte för att träffa någon. Den enda jag egentligen ville åka till var dig, men som sagt det är för långt. Har gått och hoppats hela dagen att någon kanske kunde tänkt att de skulle tända ett ljus från mig hos dig, men nej då. Ingen risk och varför skulle någon egentligen göra det? Omtanke går ju bara åt ett håll ibland…
Men här hemma har det brunnit ljus idag, och när det brann ner tände jag ett nytt. När jag sedan satte mig i soffan så gick det inte direkt lång tid innan TV’n ville visa lycklig homosexuell vigsel så då stängde jag av. Sånt klarar jag inte riktigt än. Då gör det ont, och då minns jag för starkt den där kvällen den 11 augusti och jag är trött på att minnas. Jag är trött på att komma ihåg det som bara är….minnen.
Ja mitt liv är minnen av de som inte finns mer. Några nya minnen tror jag inte att det kommer skapas för jag vill inte ha människor i mitt liv på det sättet mer, och jag tror det är bäst så.
Jag slipper då åka och tända ljus, och jag slipper tänka på att adressen numer är en kyrkogård. Jag slipper tänka på att du skulle bott med adress Göteborg, men idag är din adress ”Skellefteå S:t Örjan Sä KV 06 7”. Ja, jag slipper tänka.
Vad jag skulle vilja krama dig just nu Daniel. Kanske med ett tänt ljus bredvid oss. Ett ljus som då skulle stått för livet.
Älskar dig, in i evigheten
/Walle
