Jag var rädd att bli ensam, men mer ensam blev jag.
Ju äldre jag blev desto mer kröp det mörka emot mig
De ljus jag fick i mitt liv togs alltid ifrån mig,
och idag somnade mitt sista ljus in.
Vem ska ta hand om mig nu?
Vem ska trösta mig när nätterna med ångest blir för svåra?
Vem ska jag nu krama, och vem kommer nu alltid finnas där.
Vem ska nu få mig att vilja vakna på morgonen?
Du var mer än en katt.
Du var bland det viktigaste i mitt liv.
Du var det som var skillnad mellan att ha någon och inget
Nu finns inget kvar, och nu finns knappt jag kvar.
Nu finns inget som håller mig levande
Ja, jag var rädd att bli ensam
Nu är jag ensam
