Är inne i en sömnlös period igen.
Så fort jag blundar kommer tankarna, och med dom ännu mer tankar, o sedan kan jag inte somna.
Var på möte idag, och kände mig tom efteråt. Inser allt mer hur misslyckad jag är som människa, och jag inser allt mer hur liten min framtid är. Allt mer kryper stupet närmare.
Vad jag önskar att saker var annorlunda, men livet är som det är.
Vad jag saknar vår tid. Vad jag saknar något att se fram emot, och vad jag hatar dessa nätter.