Kortet ovan är ju ett kort som är flitigt använt på dig. Jag tycker själv väldigt mycket om detta kort. Det togs den 11 augusti och det var ju en speciell dag på många sätt.
Kortet stod också på din kista på begravningen och har använts här och där efter det. Det är ett fint kort på dig. Du är bara så vacker där.
Detta kort togs exakt 2 månader senare, den 11 oktober. Jag var i Trädgårdsföreningen och gick och råkade gå förbi stenen. Det var en sådan käftsmäll att se den. Jag har gått förbi den stenen hundra gånger och aldrig tänkt på den innan. Nu plötligt blev den stenen ett sådant bevis på att du nu var borta. Jag tog ett nytt kort och med ens blev overkligheten att du inte längre fanns lite mer jävligt verklig.
Idag, den 10 mars, gick jag och Kevin förbi den där stenen. Det är iskallt och det blåser idag i Göteborg men jag fick ett infall och bad Kevin sätta sig på stenen och så tog jag ett kort…
När jag kom hem sedan och körde bilden genom instagramfiltret insåg jag att där på stenen på den sista tagna kortet sitter livet för där sitter Kevin. Han lever, och genom han lever du Daniel. Denna fantastiska lilla underbara pojke som har så mycket kärlek att ge, och som är så nyfiken, och som får ens hjärta att för en liten stund bara glömma allt.
Inatt var det jobbigt som du vet. Efter att jag suttit uppe och bölat kröp jag ner bredvid Kevin. Han hade lagt sig rakt över sängen så jag fick flytta på honom och han vaknade till. 30 sekunder senare sov han tätt tätt bredvid mig, och med ens kändes livet lite enklare och hjärtat lite lättare.
Hela dagen idag har vi hittat på en massa skoj. Allt från att åka båt till att köra spårvagn på Barnens Museum. Vi har gått runt halva stan och vi var inne i Domkyrkan och tände ett ljus för dig, ett från Kevin och ett från mig. Kevin brukar säga att Morbror Danne busar när det blåser ute för det du som sitter i himmelen och blåser. Idag busade du mycket och Kevin sade till dig till slut att sluta busa.
Så idag satt livet på den där stenen. Det livet som måste finnas, och som måste gå vidare. Din systerson, honom som du är så lik. Han är framtiden och jag lovar dig en sak Daniel. Så länge jag själv lever kommer jag göra allt jag kan för honom och hans mamma. Jag gör det för din skull men mest för deras skull, för dom är framtiden. Under sorgens väg har jag hittat min egen vänskap med Jennie, och i henne finns det en underbar människa. Kevin var jag tokig i redan när du levde så det vet du.
Min lycka idag är att du fick träffa dom så mycket din sista sommar. Kevin pratar fortfarande om att ni körde bil på Liseberg. Jag vet hur viktigt det var för dig, och just att ni fick ses så mycket är en av de saker som gör att min relation med dig var så viktig. Att du fick träffa de få i ditt liv som du kände kärlek ifrån villkorslöst.
Älskar dig, in i evigheten
/Walle
