Idag var jag och pratade med en psykolog Daniel. Du vet ju hur länge jag velat gå till en sån. Sedan du försvann har behovet varit extra stort, men som du också vet fungerar ju vården för de som inte mår bra i själen rent åt helvete.
Men idag träffades vi och jag kände stort förtroende för henne med en gång. Vi talade mycket om dig, och om oss och om sommaren, men också om tiden efteråt. Hur jag mått, tänkt och tyckt.
Jag har varit så osäker på allt. Sörjer jag rätt? Sörjer jag fel? Vad var det egentligen vi gick igenom och så vidare.
Du och jag talade ju mycket om det där, att jag funderar mycket. Det är väl sådan jag är bara.
När jag kom hem var jag skitledsen först. Mycket för att det blir så koncentrerat att sitta mitt emot någon och prata om dig, men också för att frustrationen bara växer i mig. Du får inte bara ha dött förgäves!
Kommer du ihåg händelsen när den där jävla sköterskan slängde till dig ett Fass när du frågade om medicinen. Det var första gången du sade att ”När jag kommer ut härifrån ska vi anmäla dom Walle”. Du sade det många gånger efter det.
Då visste vi inte att det skulle sluta som det gjorde.
Du tog inte livet av dig Dannesnutten. Du vet det, jag vet det, din familj vet det och de som har anledning att veta, ja dom vet det. Jag tänker aldrig någonsin låta det bli minnet av dig heller.
Jag vill att du ska kunna få det du drömde om. Du ville ju förändra världen. Det fanns så mycket du tyckte va fel. Du ville inte att andra skulle drabbas av samma sak som du. Det ska jag hjälpa dig uppnå. Jag måste göra det, för jag måste göra något för att ha ditt minne kvar och jag vill hedra dig för det är du så enormt mycket värd.
Nu gråter jag igen. Fan va jag saknar dig Daniel. Jag saknar dig så jävla mycket, och jag blir knäpp ibland. Förlåt mig om jag emellanåt flippar ut. Jag hoppas du förstår vad det beror på.
Jag vill bara ha en kram av dig. Jag vill bara ha dig här i min famn. Jag vill bara skypa med dig, prata med dig, skratta med dig. Jag vill bara ha dig tillbaka. Det kommer jag aldrig få, men jag vill göra något för att du ska vara stolt över mig. För jag vill du ska känna stolthet. Jag ville så och jag kämpade så för att du skulle vara stolt över dig, men jag vill också du ska vara stolt över mig. För jag ska kämpa för dig, och jag ska göra världen bättre!
Vi var unika jag och du. I vår egen värld, men ändå i den stora världen. Önskar ibland att folk kunde förstå hur det var, men det viktigaste är att vi vet.
Älskar dig, in i evigheten
/Walle
