Du hade kanske inte gillat den här dagen så där vansinnigt mycket. Ålder och du kom ju inte alltid överens 😛
Tänk idag fyller du 26 år och det är så sorgligt att ditt liv stannade vid 23. Det är inte bara sorgligt utan det är så orättvist. Det är så satans jävla orättvist.
Jag önskar så att jag fick sitta hos dig idag Daniel, men jag kan inte. Jag har försökt som en dåre för att kunna ta mig upp men jag kan inte. Fast du är med mig hela dagen och jag ska tända ett ljus för dig idag.
Jag har tänkt idag på när du fyllde 23 och hur vi brukade prata om att 2 år senare skulle du vara närmare 30 än 20 och jag hade redan börjar fundera på hur jag bäst skulle kunna reta dig för det. Att jag fick Kevin att springa runt dig och sjunga ”Morbror Danne är gammal” räckte ju liksom inte 🙂
Tänk ändå mitt i allt det jobbiga som var med psyket hur livet ändå lekte ibland och hur ljus framtiden såg ut. Nu är den 29 juli istället en av de där dagarna som bara gör extra ont och de blir en påminnelse om hur det blev och hur det slutade.
Jag hoppas jag att du får tårta i himmelen idag Daniel och jag hoppas att du ser ljuset som brinner för dig.
Framförallt hoppas jag innerligt att du känner min kärlek och min saknad.
Jag hoppas du vet det. Hur fruktansvärt saknad du är min älskade vän
Älskar dig, in i evigheten
/Walle