1. Om Daniel

Om Daniel

Det var den 8 juni 2012 som jag av en ren slump började kalla Daniel för ”Tussen”.
Kortet här till vänster är taget den dagen. Högst upp i Lisebergshjulet satt vi och ingen ville visa att vi hade total dödsångest och var säkra på att hela hjulet skulle lossna och rulla rakt in i Gothia Towers.
Fast där uppe dök namnet ”tussen” upp och sedan dess kallade jag honom just det, tussen.
Det där namnet kom ifrån en kille jag kände för många år sedan som älskade rosa, glitter och örhängen. I hans värld var det mycket som var ”oh my god” och ”tussen”. Varför ett sånt ”namn” dyker upp högst upp i ett Lisebergshjul vet jag inte men det passade in så bra och passar så bra än. Daniel var absolut inget som direkt sprang omkring så mycket i rosa även om han emellanåt kunde, när han ville, va mer gay än självaste Gardell 🙂

Frågar man folk vem Daniel var så svarar 99% att han var glad och sprallig och att han alltid spred glädje omkring sig.
Finare omdöme kan väl ingen människa få egentligen och det stämmer så väl för Daniel älskade att göra människor glada.
Ingen kunde spexa som Daniel och ingen människa i världen kunde stå emot hans leende. När Daniel log emot en smälte man och hans blåa ögon kunde trollbinda vem som helst.
Född i Västerbotten var han en surströmmingsälskande kille som i hela sitt liv levde för sina vänner och för de han älskade. Han var född med ett hjärta fylld av känslor och han var aldrig rädd att visa dom. Fast det sista ska man nog ändå säga med tillägget ”för vissa”
För Daniel hade många sidor och alla fick inte se alla dem. Jag fick säkert heller inte se alla för Daniel var, liksom alla andra människor på jorden, en mycket komplex människa.
Få, väldigt få, fick också komma Daniel nära inpå livet. För han släppte inte in så många i sina innersta tankar. De som fick komma in så nära fick också träffa en annan Daniel. En Daniel som i hela sitt liv sökte bekräftelse och kärlek. En kille som så gärna ville bli accepterad för den han var och som ibland valt fel vägar att söka det på.

Daniel var inte alltid glad. De som kände honom visste att han också hade många mörka tankar som plågade honom och han ville så gärna få hjälp med att få bukt med dom. Den hjälpen fick han inte. Som tjugoåring fick han diagnosen ADHD och det plågade Daniel att ingen förklarade för honom riktigt vad ADHD var. Så mycket i hans liv kunde förklaras med just hans ADHD. Hans spontanitet, hans impulshandlingar och framförallt hans ångest som ständigt gjorde sig påminda och som ställt till det så mycket för honom i hans liv. De två senare skulle också bli så förödande för honom.
FB_IMG_13391586497159964Daniel hade fram till slutet av sitt liv drömmar och planer. Under våren 2012 beslutade han sig för att lämna Norrland och flytta söderut till Göteborg. Där ville han skapa sig ett nytt liv och få den hjälp han visste att han behövde. Tyvärr blev det inte så.
Onsdagen den 12 september hittas Daniel död i sin lägenhet men, och det kan inte nog poängteras, det var inget självmord. Idag är alla överens om att Daniels död inte var självmord utifrån någon planerad död. Daniel ville heller inte dö. Hade han fått den hjälp han förtjänade så hade han levt idag. Han folk lyssnat på honom så hade denna webbsida inte funnits. Hade han fått det stöd han behövde hade han inte gått den väg han nu gick.

För Daniel drömde om en framtid med familj, med kärlek och med vänner. Han drömde om vänner som kände honom och tyckte om honom för den han var, inte för den de trodde att han var.
Han drömde om mycket Daniel, och han ville så gärna nå dit och jag är övertygad om att med rätt hjälp så hade han lyckats för Daniel var stark, men han behövde hjälp att inse det.

Daniel blev 23 år gammal. Hans liv hade knappt börjat. Nu lever han i våra minnen och där kommer han leva för evigt.

Den här sidan är min hyllning till honom. Det är mitt sätt att prata med honom när saknaden blir för stor för ibland är saknaden så stark och så svår.
Jag brukar alltid avsluta mina texter till Daniel på samma sätt, ”Älskar dig, in i evigheten” och ingen kan vara mera sant.
För Daniel kommer jag älska till den dagen jag möter honom igen.

/Walentine

3 Responses to 1. Om Daniel

  1. Johan says:

    Hej!

    Vilken sorglig och tragisk berättelse och så fint av dig/er att göra denna sida åt honom. Förhoppningsvis kan den hjälpa många andra.

  2. Eva says:

    Det griper tag om hjärtat att läsa om Daniel.

    Från en som vet vad lidande är.

  3. Vackert skrivet, blev väldigt rörd <3
    / en till som lider

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *