Till Daniel: Natt

lunar_limb

Det är natt, och jag är så trött Daniel, men sova kan jag inte.
Får jag citera dig lite?
”De e inte så bra med mig nu”
Nej, de e inte det. Jag har väl gjort det som så populärt kallas ”Gått in  väggen”, men det är väl egentligen inte så konstigt kanske.

Jag har så mycket jag vill skriva till dig, men det är som att mina ord tagit slut.
Jag sätter mig gång på gång vid datorn och ska skriva, men ingenting kommer ur mig.
Jag är så trött, och så sliten, och så jävla ensam.
Fast nu har jag själv valt att backa från alla. Jag orkar inte känna att jag är i vägen mer, och jag är trött på folks ignorans.
Vad lika vi var du och jag….

För 2 år sedan vid den här tiden hade jag bestämt mig…
Allt mer kommer den känslan tillbaka.
Allt mer kommer tomheten, och likgiltigheten in i mig igen.
Hur ska jag klara att stå emot det?
Skit samma egentligen, det är inget viktigt.
Ingenting är viktigt.

Inatt har jag haft ångest, men inatt ringde jag ingen, och skickade inga sms.
Ingen svarar i alla fall så varför kränka sig själv?
Jag satt på golvet och rökte istället och försökte svälja de mörka tankarna bara.
Det gör ont i mig, och jag har ingen att dela den smärtan med.

Jag tror vi ses snart Daniel.
Jag vill det faktiskt. Inte bara för din skull.
Nej, jag vill bara sluta leva.
Kan man göra det?
Kan man låta bli att ta sitt liv, men ändå slippa leva?

Jo, det är ångest inatt.

Älskar dig min ängel
In i evigheten….

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.