En dikt eller bara nån skittext

rose
Ögonen, de log så.
De log mot mig på ett sätt ögon aldrig lett mot mig innan på.
Ögonen, de visade sådan styrka, sådan kraft, och sådan kärlek.
Dina ögon, vad jag älskade dom.

Munnen, den talade så.
Den talade på ett sätt en mun aldrig talat till mig innan på.
Munnen, den talade om dina minnen, ditt liv och dina drömmar.
Din mun, vad jag älskade den

Din kropp, den var så vacker.
Den var vackrare än någon annan kropp jag någonsin sett.
Den visade så starkt vad den kände, och när jag höll om den stannade tiden.
Din kropp, vad jag älskade den.

Din själ, den fanns hos mig.
Den fanns på ett sätt ingen annan själ funnits hos mig tidigare.
Den gav mig styrka, och den gav mig hopp.
Din själ, vad jag älskade den

Du var så fin
Du var den finaste jag någonsin träffat.
Du gav mig hopp, och du gav mig kärlek, och du gav mig liv.
Du var det finaste jag någonsin haft

Jag är ensam nu
Jag är mer ensam än jag någonsin varit i mitt liv.
Utan dig, utan din kraft och din kärlek är jag död
Jag och du, vad jag älskade oss.

Vad jag längtar tills vi åter ses igen
Vad jag längtar tills modet får mig att komma dit du är
Vad jag längtar till dagen då jag slipper lida
Vad jag längtar efter dig

rose

 

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *