Till Daniel: Om en vecka ses vi

stenenJag börjar få en klump i magen faktiskt.
Tänker på att jag snart kommer stå där. Där framför din grav.

Senast jag stod där sänktes du ner där, i det där jävla hålet som blev din sista vila.
Den där jävla dagen, den 5 oktober 2012. Den värsta dagen i mitt liv.

Nu är graven ”klar”. Du har fått din sten, och du har kommit på plats. Du bor i Skellefteå igen. Så blev din resa. Staden du lämnade 2010 och som du avskydde kom du tillbaka till. Där vilar du nu.
Ödet är inte alltid snällt.

Jag vet inte hur jag kommer reagera nästa tisdag. Kommer jag bryta ihop? Kommer jag inte känna någonting? Kommer jag rasa ihop åt bara helvete?
Dagen jag kommer dit och dagen innan har jag då ägnat helt åt dig och sjukvård som är åt helvete. Sedan kommer jag stå där framför dig, du som blev ett offer för det jag kämpar emot, eller försöker kämpa emot.

Sedan ligger ju du där, min vän Daniel, min Tuss Daniel, min Daniel.
Du som förändrade mig så, men som försvann igen. Du som kom in i mitt liv och nu är borta. Hur kommer allt det där att kännas?
Hoppas du är med mig Daniel nästa tisdag för det kommer bli en jobbig dag

Älskar dig, in i evigheten

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *