Del ett är klar!

atthemoviesJag gör ju en film om dig.
Eller film och film, de e ju inte direkt Titanic eller Star Wars vi snackar om.
De e mer en skriven berättelse om vad som hände utifrån vad jag såg.
Det finns säkert andra som såg annat, eller kanske mer, men dom får väl göra sin egen film om dig då.
Att liksom hålla ihop när det gäller dig har ju uppenbart inte varit grejen. Fast de e synd egentligen. Det finns dom man önskat man fick talat med, och jag vågar nästan påstå att vissa av dom skulle nog må bra av att ha pratat lite med mig med. Skulle faktiskt viljat ha pratat mer med ditt ex, tror vi båda två hade behövt det för framtiden och så där, men jaja, life’s a bitch. Tänk om han vetat hur jävla synd jag tyckte om honom när han skrev att han hade dåligt samvete. Gud, de enda som ska ha dåligt samvete är psyk och dom verkar sakna samvete överhuvudtaget. Hjärna med kan man lätt tro om man läser deras papper.

Jaja, tillbaka till filmen…
Jag fick ju en idé om att berätta vad som hänt då jag tror att om folk får veta kanske de som är ansvariga inser att något behöver ske, så att det som hände med dig inte händer igen.
Så jag satte ihop lite text med lite musik och vips så hade jag gjort 20 minuter, och sen 30 minuter och sen 40.
Nu slutar allt med att det blir två delar och det blir totalt 90 min!
Del ett är helt och hållet klar nu, men jag tänker inte lägga upp dom förrän jag vet hur del 2 kommer sluta, och det vet jag ju inte förrän dom där snabbisarna på Socialstyrelsen bestämt sig.

Är det egentligen inte helt jävla fucking sjukt?
Dom ska bland annat bestämma sig för om det var fel att skriva ut runt 500 tabletter åt dig på en gång.
Ärligt, ska de ta sån jävla tid att komma fram till att det var det mest idiotiska psyk kunde göra?
Gud, jag skäms för fan att va svensk ibland. Jag kan berätta det för dom annars, att det var en jävligt dålig sak att göra och tror dom mig inte kan vi ju ta en tur till Sävenäs Kyrkogård.

Men i alla fall, del ett är klar och några vänner har agerat ”smakråd” för något jag inte ville göra var att hänga ut dig. Detta ska inte bli något som ska avslöja några ”naughty details” utan detta ska bli något som ska berätta om det helvete dom utsatte dig för. Det ska bli din upprättelse, och din historia.
Tänk att våra samtal och det vi skrev ner sommaren 2012 skulle få sån viktig del sedan Daniel. Vi skämtade ju då om att ”Detta kommer bli stort”, och vi brukade prata om vem som skulle spela dig i filmen. Jag röstade alltid på Bill Skarsgård, och du frågade om jag tyckte han va sötare än dig. När jag svarade ja blev du sur 😀

Ah Daniel, känner mig förbannad ikväll och inatt. Vet inte varför, men det är kanske en bra känsla att känna. Med tanke på hur ofta jag är ledsen så kanske lite ilska behövs ibland.
Jag kan ju säga att när man sitter och gör en ”film” om allt slås det mig hur sjukt allt är, och hur jävla helvetes fel det är att du är borta.
Det finns några saker jag vill slå in mer med denna ”film” än annat. Först och främst hela tiden på psyk, men sedan också myten om ditt självmord. Det har varit förbannat svårt ibland att skriva om det när jag samtidigt inte vill avslöja för mycket, men jag tror jag hittat en bra bana emellan. Kan ju berätta att Helena är en av de som kontrollerat mig, och henne litar du ju på. Hon skulle skrika direkt om hon ansåg att jag gick över någon gräns.

Tror jag ska försöka sova lite nu. Klockan är strax fem såg jag så det är väl dags kanske.
Saknar dig, så jävla mycket.

Fick en känsla idag igen under en stund att detta inte händer. Ville slå ditt telenummer och prata med dig lite, fråga om du ville komma över en stund och mysa med en film. Du var inte död just då, men sedan kom verkligheten ifatt en.
Det är svårt att älska någon som är död Daniel, förstår du det?
Det är det svåraste som finns, att älska någon som är död.

Älskar dig, in i evigheten
/Walle

 

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *