Helena och Linnea

roseTänkte jag skulle prata lite om dessa två människor. Två personer som faktiskt blev så enormt betydelsefulla i vårt liv, men som du aldrig hann träffa.

Jag kommer aldrig glömma ett telefonsamtal jag hade med Helena i slutet av maj förra året. Vi pratade om ditten och datten och Helena frågade hur det gick med dig. Jag svarade att det gick ju bra och så, och att vi pratade mycket men att du var så konstig förklarade jag. På frågan vad som var konstigt svarade jag ”Ibland är det som att han bara försvinner. Vi kan liksom snacka och så vips säger han bara att han ringer strax och lägger på.”
Helena skrattade då och sade, ”Ja en fluga flög kanske förbi som stal uppmärksamheten”.
Sedan välkomnade Helena mig till ADHD världen.

Helena och hennes dotter är väl insatta i det där med ADHD, och faktum är att utan dom två hade vi två Daniel aldrig fått den kontakt som vi fick.
Jag vet inte hur många timmar, ja dagar, som Helena suttit och förklarat och berättat. Hon var den första som fick mig att inse att om man har ADHD så gör man ibland saker impulsivt och som man inte alltid kan hjälpa, och att det inte heller går att döma då. Hon berättade om svårigheter med ångest, med relationer och med allt annat. Hon utnämnde sig inte som expert, men hon var en vän som på grund av personliga anledningar fått lära sig och leva efter de regler som livet krävt.
Ungefär allt jag fick lära mig i början om ADHD och NPF kommer från Helena, och jag vet att Linnea visste om det här och stöttade mig och dig genom henne. Efteråt har jag även pratat med Linnea och hon känner också så starkt för dig. Linnea är fantastisk och jag önskar ingenting annat än att ni två fått träffas för då hade du fått lära dig att det inte var något fel på dig. Hon är en sådan stark tjej, som tillsammans med sin mamma klarat kriser och kommit ur dom stark till tusen.

Att jag i början var väldigt nära att bryta, det vet du. Jag tyckte bara att allt var så konstigt, men tack vare Helenas förklaringar, och hennes stöd gjorde jag inte det. Hon lärde mig att se över ADHD’n och istället förstå.
Ja utan dom hade jag inte haft någon Tuss i mitt liv, så är det faktiskt.
Det klokaste som Helena kanske någonsin sade var ”Du kommer aldrig kunna få honom att inte ha ADHD, men du kan lära dig att acceptera den. Döm honom inte Walle för han kan inte hjälpa att han är född med det. Däremot kan du stötta honom att lära sig leva med det men han är den han är, och oftast mår människor med ADHD redan dåligt för att dom är annorlunda. Visa att du är hans vän oavsett vad som sker”

Samtidigt så hjälpte ju Helena dig. Hon är antagligen den personen på denna jord som förklarat mest för dig om ADHD. Hur många gånger ställde inte du frågor, som jag sedan vidarebefordrade till henne som hon sedan svarade på så gott hon kunde. Helena förstod dig, och förstod också hur fruktansvärt svårt det måste vara att leva med ett funktionshinder som man inte förstår något av. Hon tyckte synd om dig, och ibland sade vi att du och jag skulle åka till henne på ADHD kurs. Det tyckte du ju själv var en bra idé 🙂

Dom två och några få, väldigt få, andra är våra klippor. Dom som också visste och förstod.
Du ska veta det Daniel hur Helena efter din död hyllat dig för den process som du gick igenom sommaren 2012. Hon har så ofta sagt hur du kämpade och ville visa förändring och hur du också lyckades. Hon var stolt över dig ska du veta, och hon kände sån sorg när jag ringde henne först av alla den där eftermiddagen den 12 september.
Idag pratar vi fortfarande om dig. Hon förklarar fortfarande och hon bryr sig. Idag frågar hon hur Jennie mår, hur allt fungerar och hur allt är.

Så mor och dotter, Helena och Linnea, är två små änglar i mitt liv, och skulle varit det i ditt med om du fått leva. För dom lärde mig vad ADHD var, och hur jobbigt, ja hur fruktansvärt det kan vara att bära på det, men dom lärde mig också att det går att lära sig att leva med det. Att det går att få ett fungerade liv och att livet faktiskt kan bli bra.

Allas vår sorg är att inte du är med där, och får uppleva det.
Jag önskar att dom kommit in i ditt liv tidigare, för då är jag övertygad om att saker inte slutat som dom gjorde. För då hade du haft två änglar i ditt liv som kunde förklara det som du inte förstod.

Älskar dig, in i evigheten
/Walle

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *