En sån där dag….

fuck_it__by_suusangelus-d4aznhrDet har inte varit någon direkt bra dag idag. Sov ingenting inatt och jobbet sög som vanligt. Det hände massa såna där saker som jag i somras brukade SMSa dig om. Nu kan jag inte det, och så blir man påmind igen om hur skit allt är. Somnade sedan en stund när jag kom hem men är helt slut i kropp och själ.
Jag längtar tills början på april. Längtar tills Socialstyrelsen säger sitt definitiva. Egentligen spelar det väl ingen roll, men det har legat över mig sedan 6 november nu. Tror när beslutet kommer så kommer det bli ”enklare” att gå vidare, även om jag inte vill gå vidare.

Jag satt inatt och läste igenom allt. Alla papper, journaler, rapporter och annat. Blundade emellanåt och försökte smälta in allt, försökte förstå. Hur fan kunde dom missa det här Daniel? Hur fan kunde dom göra som dom gjorde??? Jag önskar inte ens att min värsta fiende blir patient på Psykiatriska Kliniken vid Norrlands Universitetssjukhus.
Mitt i allt elände så började jag skratta. Jag skrattade inte åt dig utan åt hur dumt allt är runt om. Hur folk sitter och framställer din sista vecka i livet som något ”fint”. Yeah right, såååå fin den var.
Ingenting under dessa 6 månader har chockat mig så som det jag såg och läste i fredags. Det var på alla sätt ohyggligt och jag kan inte låta bli att tänka på varför i helvete ingen reagerade.

Ibland önskar jag att du tagit livet av dig, om du nu ändå skulle sluta så här. Jag önskar att du lämnat ett meddelande där du förklarade att du valde detta själv, och ville ha det så här. Nu vet jag, och andra, att allt detta hade kunnat stoppas. Nu vet jag att detta inte behövt hända. Nu vet jag att du var på väg tillbaka ner till Göteborg igen! Nu vet jag att om polisen hade gjort ett riktigt jobb så hade dom reagerat på samma saker som jag, och självmord hade varit uteslutet direkt. Nu vet jag att du dog den 12 september på grund av människors idioti. Nu vet jag allt det jag ville veta, och jag är i all sorg, ilska och vrede tacksam över mig själv att jag tagit reda på allt. För hade inte jag sagt ifrån så hade ingen annan gjort det heller, och jag är, som du vet, en person som anser att man SKA säga ifrån när något är fel. Det är vår plikt att göra det för att kunna göra saker bättre.

Jag vet inte hur många som sagt till mig, ”Ja han blev ju inte bättre där inne direkt”, men vad har dom gjort? Att stilla se på i tystnad när något felaktigt sker, är det samma som att säga att det är ok. Sedan är det ju lätt att efteråt säga ”Jag visste inget”, men om det…..ja du……vilket skitsnack. Många är det som glömt vad dom skrev till dig när du levde…..

Ja, jag är arg Daniel, och det känns skönt att få vara arg. För samtidigt som jag är arg är jag äntligen på den platsen där jag kan sörja dig för det du var för mig. Jag har lagt ner depressionerna över alla andra PV-Wannabies. Jag har insett att det inte finns något där att deppa för så låt dom hålla på!
Men ilskan jag känner över ditt öde, den släpper mig inte, och den kommer inte släppa.
För tro inte att jag kommer vara nöjd med att Socialstyrelsen säger sitt. Nej,  det är bara början.
För det ska inte bli några fler Daniel i det här landet. Jag vill inte se flera storasystrar gråta för att de saknar sin lillebror. Jag vill inte höra fler småsystrar förtvivlat säga farväl till sin storebror. Jag vill inte se fler föräldrar som måste begrava sina barn, och jag vill inte se fler vänner som förlorar en stor del av sitt liv.

Det är dags att säga ifrån nu. Du blev ett offer för svensk psykvård 2012. Dom lekte med dig, och dina problem. Det tänker jag påminna dom om tills dagen jag själv ligger i en kista.
För du ville inte dö Daniel. Du var på väg hit ner igen, men så hände det som inte fick hända.
Du tog inte livet av dig, du blev dödad.
Dödad av ignoransen och nonchalansen.

Älskar dig!
In i evigheten

/Walentine

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *